Månad: mars 2008

Hej Metro,

hur ser din katt ut? Kanske du har flera katter? För du tycker väl om katter (och andra kloka djur)?? Kan jag få bli favorit hos dej? Du är ju redan min favorit. I katthjärtat alltså.

Hur kan jag få veta hur många fler katter som har en blogg hos dej och du, varför finns det inte ett ”Hitta andra bloggar”avsnitt att länka till som heter t ex ”Djur och natur” under vilket jag kunde hitta nya kattvänner? Hm, jag ska försöka skicka den idén till dej på nåt sätt…. Funderar…

Ser du att det här föreställer mej:   =^:^=

Kan jag få bli favorit hos dej? Du är ju redan min favorit. I katthjärtat alltså.

Titta på min blogg, jag har gjort så fint som mina tassar förmår, och jag listar ut nya spännande saker ur kattperspektiv att skriva om varje dag nästan. Medge att jag har en alldeles speciell blogg!

Snälla Metro, jag undrar annars om jag kan få sätta ut en annons i din tidning med länk till min sida, så att andra kattvänner kan hitta mej? Purr, det vore så kul!

Tass på dej!

När den första solstrålen letar sig in i lägenheten, så sitter jag på fönsterbrädan i köket och bara njuter, ser hur området vaknar och har koll på alla människor och djur som rör sig utanför. Det finns gott om tid att spana på spännande saker.

Faktum är att matte säger att det syns också, för på fönsterrutan är det en rand med fläckar precis i noshöjd. Små söta trekantiga nosavtryck…

Framåt förmiddagen när matte vaknar, då blir jag så glad och springer och möter henne och berättar om allt jag sett. Ibland ser hon så yrvaken ut, så jag vet inte om hon förstår allt jag säger. Men hon fattar i alla fall att vara vaken nog att fylla min matskål och vattenskål.

Så gosar och leker jag med matte och håller henne sysselsatt tills husse vaknar, efter det kan jag lämna dem utan tillsyn för då klarar de sig rätt bra med att roa varandra på egen hand. Då går jag och sover ”kattnatt” d v s katter sover ju mer på dagen än på natten.

Och bäst av allt är om det finns en prydlig renbäddad säng att sova i! Som här, med vackra nya lakan som husses snälla farmor gett oss! Tass på dej farmor!

Som katt måste man vara noga med sina tassrättigheter.

• Man ska inte bli kallad vinglös svartvit pälsskata (eller hur det nu var…)
• Man ska få mat i sin skål utan anmodan morgon och kväll (och gärna lite mellanmål)
• Man ska bli tröstad om någon kliver på svansen
• Man ska bli klappad ofta
• Man ska bli buren över stora vattenpölar och lergeggor
• Man ska få klättra och utforska allt som finns

Det vore inte dumt om alla var lika nyfikna som jag – världen är full av spännande saker…

Tänk bara vilka stora möss det SKULLE ha kunnat vara i det där svarta hålet?

…och lust att finna / frihet ändlöst stor / vill jag våga / skall jag vinna / världen vid min fot…

Nä någon poetkisse blir jag nog inte. Men sitter ibland i ett fönster och längtar.

Vem vet vad som finns där ute?

det är jag… I alla fall igår, då var jag prinsessan i tornet, skönheten i famnen, den alla skulle beundra och beskåda. Idag är det lite mer som vanligt….

Men jag tycker om att busa så att människorna blir glada. Och igår var tillfällena fler än vanligt, dels för att vi helt plötsligt hade en massa härliga glada gäster dels för att de hade med sig en hel del skojiga saker!

Som prassliga grejer att sticka nosen i!

Eller försvinna hel och hållen i…. matte kan aldrig hitta mig nu!

…men röda pricken som jag leker med är inte farlig, den är bara skoj…

Det är en liten svart sak som husse har till sikte på sina pang-saker, den är inte riktig laser utan bara rött ljus. Så det kan inte skada mina ögon. Han låter pricken fara över golvet i en väldig fart och jag rusar efter och skriker ”Nu du Pricken ska jag fånga dej!” (fast på kattiska förstås.)

Så det viktiga jag tänkte säga var att lek inte med din kisse med en riktig laserpekare, för det kan skada synen! Kommer strålen in i ögat gör det jätteont och kisse kan bli blind! Använd en ofarlig röd prick!

Jag gnagde bara lite på husses M16-modell (Pang pang sak) på pipan och han blev så ledsen på mig. Själv ser jag minsann aldrig att han gnager på sina saker. Vad ska man ha saker till om man inte får bita i dem?

Och igår med alla paketen, det var ett blått snöre som jag vill bita och gnaga på jättemycket för det prasslade så skönt i tänderna, men matte sa bara ”Låt bli Wikki!” med bestämda lyda-rösten.

Röda-prick-saken ligger alldeles för ofta på fläkthyllan och gör ingen nytta. Och piper-på-kontakter-saken får jag inte heller bita i. (Instrument som piper och visar elledningar och sånt inuti husväggen, säger husse. Ja det har jag väl redan fattat att det är en pipleksak!)

När jag sedan bär in det jag FÅR bita i under badkaret, då suckar de också. För sakerna blir blöta när matte tvättar pälsen med duschen.

Hur ska man få människor att bli

1. Nöjdare med allt jobb man gör?
2. Mer lekfulla?

Kom gärna med tips på hur man tränar sin människa!

Matte fick en lei, en blomstergirland, på ett av sina paket. Den gillade jag:

Jag klädde faktiskt på mig den och tassade omkring ett tag som blommig vårkisse. Här är jag på catwalken:

Alla som ägs av en katt vet hur det är med att bestämma sig, eller hur?

Ingen katt med sina rätta arton klor skulle komma på idén att leva inrutat och bestämt, så som människor gör. Kliva upp på morgonen, gå till sin skola/sitt jobb, leka där, gå hem igen, äta, sova.

En katt (Som jag) gör vad som faller den in, exakt i den sekund som infallet kommer. Vill jag prata om skatan som retas utanför fönstret, så gör jag det. Vill jag apportera min nya svans-sak, så gör jag det.

Men det jobbiga med människor är när de begär att man ska besluta sig för var man ska vara, för dom ska sina dörrar stängda hela tiden! Vill jag springa ut och in från balkongen trettimjau gånger, så nog råkar de stänga balkongdörren efter bara tjugomjau gånger. Eller så är det badrumsdörren som är stängd. Eller sovrumsdörren. För att inte tala om Gå-ut-utanför-huset-dörren! Den öppnar dom alldeles för sällan och bara när jag har koppel på mig.

Jag som hittar hem så bra?

Människorna kör sitt VASA-loppet, det ser inget kul ut. Dom har saker på tassarna och springer efter varann i en enda villervalla. Säkert får de ont i kroppen av det.

Och dom dricker nån konstig soppa.

Jag för min del börjar varje dag med Tassa-loppet. Det handlar om spurt ner från mitt torn och så rundar man vardagsrumsbordet, tar ett språng över hallgolvet och maxfart in i köket. Den härliga mjuka köksmattan är perfekt att ha som inskrynklande landningsbana och bromssträcka. Man gör så ungefär tio gånger, sen är man i fin form.

Matte gnölar dock om den snyggt ihopfösta köksmattan. Men hon ska ju också ha nåt att göra och hon behöver också röra på sig?!