Månad: januari 2010

” – 20 grader, idag vill jag inte ha glass!” hälsar Stora matte från Landet, lite bekymrad eftersom deras vedpanna sprack (!) igår eftermiddag och öste ut hundra liter hett vatten på pannrumsgolvet. Akut tillkallad rörmokare lyckades trots klämdagar gå att hitta, så det gick att koppla ackumulatortank med elpatron att hålla värme i systemet, men det är inte precis Bahamas inomhus… utom i köket där vedspisen knastrar. Alla Landet-katterna har krupit ned under Stora husses tjocka varma täcke i vardagsrumssoffan. Ingen har lust att sitta ute på sommarbänken:

Vad är det här för ett nyår som ställer till en massa tok?

      73 109 kr 

Så mycket har givmilda Katt-Sveriges underbara människor samlat ihop! Föreningens kassör har 75 sidor med gåvogivare till kontot!
Tack! Tack alla underbara givare! Tack!

Nu kan det ju tyckas att ”Ja men då klarar de sig väl?” – men tyvärr, det är inte så. En hyfsad startsumma är det, och faktum är att den fått Maritha och Sonny att repa mod och känna att de verkligen VILL bygga upp sitt Kompis igen! Men MYCKET MER pengar kommer att behövas…

På hemsidan går nu att läsa:

Återuppbyggnad av katthemmet

Till vår allas glädje har nu Maritha och Sonny bestämt sig för att de vill försöka bygga upp Katt-hemmet Kompis igen. Det var väl det jag visste, inte kan de sluta hjälpa katter i nöd. I vilken omfattning och hur fort det kan gå beror på det ekonomiska läget.

Vi är helt beroende av ert stöd för detta. Vi har redan sett en makalös generositet i form av alla gåvor vi fått in i helgen, kattmat, saker och allt annat som behövs och en fantastisk företagsamhet för att samordna allt och få ut det till katthemmet. Helt otroligt!

Innan röjningsarbetet där det gamla katthemmet låg måste dock brandutredarna göra sitt jobb först…

Vill ni skänka en slant
till katthemmet Kompis
är deras PG-konto: 35 74 82 – 9
Inga pengar är för små!

Tänk vad slående deras motto är:

”Älska mig i med- och motgång!” …

Tack snälla Carola på Kompis som vidarebefordrar nyheter:

Robinson hade morskat upp sig lite hos veterinären och fått vätske-ersättning med en gång. Annars vet vi inte så mycket om hans tillstånd ännu.

Tassie är hemma igen från sjukhuset och äter visst som en häst. Ida däremot är fortfarande väldigt chockad och rädd. Marmelad är på bättringsvägen och vid gott mod, äter och pratar.

Min gissning är att utöver jakt på de katter som är ute kvar, så har Sonny, Maritha och de andra fullt upp med att ta emot anländande gåvor nu – välbehövliga och välkomna!

Och här är en ny banner för den som vill använda:

Det låter hemskt, eller hur?

Julafton hade vi firat själva hemma jättemysigt. Vi åkte till Stora matte och Stora husse på juldagen för att få lite julfirande med mattes släkt. Matte och husse hade oss med – vi är ju så klart ALLTID med till Landet – och en liten påse julklappar.

Påsen blir liten när man inte har så stor ekonomi. Det är då uppfinningsrikedom och lite knåpande kommer till pass. Matte hade hört hur mycket Stora matte längtade efter sin barndoms julgodis nämligen mintkyssar. Dessvärre verkade de inte finnas att få tag i någonstans… Gissa om vi alla letade! Matte hittade några sådana kattburkar som hennes mamma samlar på, men kunde inte släppa tanken på de där mintkyssarna. Hur svårt kunde det vara att GÖRA dem själv?

Det var därför Stora matte grät när hon öppnade sitt paket från oss på juldagen. Lyckotårar. Mintkyssarna som matte gjort för egen tass kanske inte såg precis ut som dem man hittar i marknader eller butiker, men vad gjorde det? De var gjorda med kärlek!

En del av burksamlingen…

Glädjetårar rinner nedför nosen! Goda nyheter!

Nu är vackre Robinson infångad – och körd snabbt till veterinären för han är i ganska dåligt skick: Brännskador i ansiktet och öronspetsarna bortbrända samt rossliga lungor, men han är en kämpe… Hoppas duktiga veterinär Satu, som ställt upp så toppen för alla katter kan ge honom snabb hjälp och lindring!

ÄNDRING!

Det har visat sig att det inte var Zeke som fångades in inatt, utan Puma:

Lyckliga Puma som är inne igen. Men jag fäller en liten katttår, då detta betyder att Zeke’s öde fortfarande är okänt.

Även Tassie och Malin är hemma, Malin får dock medicin. Och katten Ida som också är hos veterinären har kryat på sig bra!

Tack goda SkaparKatten för dessa under som vi ser! Men snälla, jag ber: Rädda någon liten kisse till? Din Wikki.

Vem kunde drömma om att det nya året skulle vara så här? Vi satt där alla, trygga och nöjda, med våra småskaliga egotrippade nyårslöften om att kanske kamma pälsen lite oftare och att banta bort det där extra fluffet runt magen. Nyårslöften om att inte bita så ofta på husses datorsladdar och att vara snäll i fall matte tillfälligt behövde ta hem någon jourkatt. Vi satt där och fattade inte hur bra vi har det!

Ett dygn senare låg Nova och jag uppkrupna i famnen på husse och matte, förfärade, oroliga, rödgråtna – för en KATTastrof som i och för sig INTE VAR HOS OSS men som ändå berörde oss allra innerst i våra hjärtan så till den milda grad: Ett katthem som brinner!

Det gick inte att tänka sig något hemskare, eldens lågor och vinterns köld, och massor av skräckslagna katter fångade i detta! Hur ohyggligt kan det då inte ha varit och är, för dem som fanns där på plats?

Nu har det hunnit gå bara ett par dagar, men det känns som en evighet. Jag sitter hela tiden med nosen klistrad vid datorn och hoppas – å hoppas så djupt djupt och innerligt – att det ska dyka upp ännu ett namn till på en hittad katt i säkerhet – ett till, snälla SkaparKatten, bara ett till??? Och så ett till och…

Runtomkring rasslar världen på, vardagen i omgivningen ska fungera. Hos katterna på Kompis har den trygga världen i ett enda yrbloss förintats – de som är kvar trängs i en enda flock i ett nytt hus och är rädda, förvirrade och oroliga.

Hjälp är på väg. Mycket hjälp har redan kommit. KattSverige har verkligen vaknat… och visat sin goda sida. På den här bloggen har jag helt tappat bort mitt vanliga fokus om smått och gott i katternas värld och i mitt pälsiga huvud finns bara en enda fungerande tanke: Hur ska jag kunna göra något för dessa katter?

Så förlåt, alla ni som tycker att min blogg inte är som vanligt. Det ordnar sig så småningom. Men den får bli så här, nu. Det är nödvändigt.

Och hör ni, det jag har gjort genom att skriva en massa ord här, det är inte så märkvärdigt. Mitt enda bidrag är att sprida bannern som matte gjorde. Resten är bara ord. Jag är bara en liten svartvit katt.

Titta på den här tråden på HitteKatteriFokus istället. Där har ni några som VERKLIGEN gjort och gör något: En tjej som skickar en hel pall nästan med kattmat, en kille som bjuder på frakten, en som ger en hel nedmonterad rastgård…

Och MASSOR av människor som sätter in bidrag till kontot. Plus skickar sina saker. Det är fullt av resurser på väg – i morgon kommer troligen ett tåg av lastbilar till Svalehult (Hoppas jag!). Där syns en samling hjältar!

Glöm inte underbara Jenny och Mia och alla de andra på Kompis som jag inte vet namnet på? Alla som varit där hela dagen idag och jobbat, gjort massor av praktiskt nyttigt på plats – och de som hjälper till på andra sätt i föreningen! De ska ha berömmet!

Eller Pia Persson som skickar ut ett upprop i Dalarnas Tidning som verkligen tar tag i hjärtat: ”Katthemmet Kompis ligger utanför Dalarna, men tragedin kunde lika gärna ha inträffat här, Då hade vi behövt all hjälp vi kunnat få utifrån, precis som verksamheten där nu behöver all hjälp den kan få för att kunna överleva.” Och fina kattvänner som t ex stationskatterna Findus, Isak och Rasmus som skänker sparpengarna som skulle ha gått till ett finare klösträd: ”Men vi klarar oss faktiskt bra med den vi har så länge. Vi tänker ge pengarna till Kompis-katterna istället.” 

Lilla jag är bara bloggkatten Wikki. Och har endast en tanke: Snälla SkaparKatten, rädda en till… Snälla!

…och matte sade just något som stämmer så väl:
VARJE katt som återfinns
lagar en bit av hålet i hjärtat!

Du kan stödja Katthemmet Kompis med penninggåvor via föreningens Plusgirokonto 35 74 82-9 – och känner du någon som kan öppna sitt hem för någon av de räddade katterna, så maila till Jenny!

Jag önskade mig en magisk svans så jag kunde bli rik nog att rädda världen. Alldeles nyss fick jag ett sådant där mail att jag vunnit:

”Your Email ID was awarded
750,000.00 GBP
in the Toyota New Year Promo”
– tänk om det varit sant ändå?

Tassie är hos veterinären eftersom hon är svårt nedkyld och uttorkad.

Snälla SkaparKatten,
håll Din mjuka Tass om alla hjärtan som värker nu!
Led alla de saknade frusna Katterna hem igen!
Trösta Oss!