Jag skriver faktiskt mina bloggar själv numera

…oavsett vad folk tror. Allt som står här är tankar i mitt eget lilla pälsiga huvud. Jag behöver inte kopiera huvudrubriker från dagsmedia eller vara formfulländat färdigutbildad tv-kändis för att ha en blogg.

Nä snudd på så tycker jag det är orättvist att inte fler duktiga bloggare får en chans att ta sig förbi den ständiga topptrion på 100listan. Istället skulle det finnas en randomlista på ”just nu inloggade” och då skulle man hitta roliga friska tankar.

Tass på er från den lilla katten i bloggen!

Vatten på konstiga ställen

Vatten är spännande. Utom när det regnar. Vatten ute som kommer uppifrån heter regn. Det kunde väl människorna ha ordnat bättre, tycker jag. De kan ju stänga av kranen till duschen i badrummet så man slipper bli blöt i onödan. Men ute – det vattnat har dom ingen ordning på?!

Och vattnet i min vattenskål, det är usch inget vidare. Jag håller på att dressera matte och husse, så de vrider på kranen i tvättstället lite oftare, för det vattnet är godare.

_85

Jag sätter tassen under strålen så det rinner fram i en slickvänlig stril och så fångar jag upp vattnet med tungen. Gott. Och så får man extra rena tassar samtidigt!

_b21

Men min kompis Ville, han har lite större vattenskål…

_badkatten_ville

Hela poolen!

Smilla har det bra

På www.metrobloggen.se/uno har jag träffat katten Smilla. En härlig tjej med åsikter och som vet hur man handskas med sina människor, helt uppenbart.

smillatarkrkort

På bilden: Smilla håller sig med en miljövänlig typ av råttfälla, hon kör över dem och så är förrätten fixad.

smillamedfngst

På bilden: Sedan tar Smilla huvudrätten, åh det ser gott ut.

Smilla, vilket härligt liv du har, som en katt ska ha det! Men jag klagar inte på mitt eget liv, jag har det äntligen bra i mitt åttonde hem, fast jag bara har en balkong att gå ut på. Jag får flera promenader i koppel varje dag och till påsk när vi tar tåget till mattes föräldrar är jag lovad att få springa lös. De har ca 35 hektar tomt så…. ska se om jag kan fånga en Smillfink då?!

Tass på er!

Vill du vara katt lektion 2

KATTER ÄR INTE (eller ”Var katten är katten?)

Sluta fundera på vart du är, vart du är på väg och om du kanske ska vidare. En katt bryr sig inte om sin precisa plats i världsalltet, den bara är där den är. Om den nu är det.

Vilket kan betyda:

  1. En katt gör sig hemmastadd var den än befinner sig
  2. Katter befinner sig aldrig riktigt där du tror att de finns
  3. Katter kan teleportera

… med andra ord, du vet aldrig var du har en katt.

Så ställ dig på en central plats inne eller utomhus, slappna av och öva följande tanke:

JAG ÄR EN KATT. (Gå in i ditt kattjag igen – lektion 1). Jag känner efter att morrhår, trampdynor och nos är laddade. Och, utan att fundera på orsak, vart eller hur, reser jag mig upp och promenerar iväg – rätt iväg bara, utan något mål, bara för att gå. Jag känner marken/golvet under tassarna. Känner dofterna runt nosen, luftens temperatur mot pälsen och vindens rörelser omkring mig. Jag behöver inte gå någon särskild stans. Jag bara roar mig med att känna hur tassarna liksom studsar glatt under mig. Jag vänder tvärtom och går åt andra hållet. Utan anledning, bara för att jag vill. Eller går runt runt på samma ställe ända tills jag något annat lockar till nya steg. Det är inte bråttom, inget som måste göras. Jag sätter mig ned och bara tittar. Världen är spännande och vacker. Ingen vet var jag är, och själv är jag bara där jag är. Samtidigt är jag någon annanstans, någon annan plats än där jag var nyss. Alltså är jag inte där jag var. Och när jag går vidare från där jag är nu, så är jag återigen inte där, och inte dit jag kommer, utan bara är, i rörelse. Rörelsen är nuet och kan ta mig vart som helst. Alltså finns jag inte någonstans – eller överallt – i möjligheten!

Så där, låt dig vakna upp på ett nytt ställe. Tänk så många platser det finns kvar att komma till. Och tillbaka till. Där man inte är – just nu.

Fortsättning följer. Tass på Er!

Vill du vara katt lektion 1

KATTER BARA ÄR

Det mest grundläggande i en katts liv är att bara finnas. Katten filosoferar inte särskilt ofta över varför, hur eller när – hon bara ÄR.

Följdaktligen finns väldigt lite oro i en katts liv. Ingen stress att uppnå morgondagens mål som ska överträffa gårdagens. För varje dag är sitt eget mål, och räcker gott, för sin egen skull.

En katt behöver inte söka sig någon annanstans, den är nöjd där den är. (Jo det finns så klart undantag: Att vilja sticka högt upp i ett träd när något farligt närmar sig. Att INTE vilja till veterinärmottagningen. Men det är normal överlevnadsstrategi som de flesta levande varelser följer.)

Så sätt dig ned i t ex en skön fåtölj, slappna av och öva följande tanke:

JAG ÄR EN KATT. Jag sitter skönt här och behöver inte flytta mig. Jag känner den mjuka fåtöljen mot ryggen och lutar mig trygg mot den. Jag är varm och belåten och min själ spinner. Jag bara finns här. Det finns ingen anledning att rusa upp och stressa omkring, jag får sitta här precis så länge jag vill och mår bra av det. Min kropp mår bra, den känns mjuk och lugn och stilla. Jag blundar och kan ändå vara trygg. Jag bara är, jag bara finns. Andas djupt och lugnt, från öronspetsarna ned till svanstippen och ända ut i tassarna. Jag känner att jag har öron, svans och tassar. Jag känner att jag har en mjuk päls. Även om bara jag ser det, så är jag katt nu. Det är inte bråttom någonstans, för i detta nu är jag fullkomlig. Jag är katten, den vackra katten, den mjuka katten, katten som alltid landar på tassarna. Jag är katten som ser, katten som spinner, katten som älskar. Jag är katt. Jag är.

Sitt kvar en stund längre än du skulle ha gjort om du tänkt människotankar. Försök hålla nu-känslan i dig resten av dagen. Se saker NU, gör saker NU. Känn att du är NU. Och le som en katt! Res dig, mjukt och sakta som en katt, och fånga dagen!

Hoppas det får dig att må bra! Mer tips kommer. Tass på Dig!