Jag har skrivit mail till Catlounge

Det lyder så här:

Hej

Nu har jag tävlat om kattmatskorgen på Catlounge, och det gick hur bra som helst att skriva i ett tävlingsbidrag. Men jag har flera komispisar som bara kunnat skriva in typ 15-20 bokstäver! Det känns orättvist mot dem! Varför är det så? Läs mer här i kommentarerna längst ned: http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.13362543#lasKommentarer 

Ta en titt på alla svar som lämnats på Catlounges korgjakt  så ser nog en del tämligen korta och kompakta ut???!

TassKram  Wikki Bloggkatten

(Det är ju roligare att tävla om man får tävla mot alla på samma villkor!)

sosadcat

 

Klokhet från Churchill

”Vi försörjer oss på det vi får, men vi skapar ett liv av det vi ger.”

Läs meningen en gång till. Och en gång till.
Du har just läst meningen med livet, uttalad av Sir Winston Churchill. Fast han sade naturligtvis ”We make a living by what we get, but we make a life by what we give.”

Och så är det: Att leva är att ge. Att ge är att leva.

blackieandchurchill1

Funderar du på om Sir Winston hade någon katt (Ovan klappar han skeppskatten Blackie) så är svaret funnet i en London Times från 1998:

Stately homes left to the nation seldom have a permanent resident, bar the odd ghost, mouse or housekeeper. One National Trust house, however, goes out of its way to ensure it is always occupied – by a fat marmalade cat.

”Sir Winston requested in his will that there should always be a marmalade cat named Jock in comfortable residence at Chartwell,” explains Victoria Leighton, part of whose job description is to look after the current incumbent, six-year-old Jock III. ”We have to be careful where he goes, though, as his claws could do a lot of damage. We try to ensure he keeps to the garden, where he sits happily in the catmint or any patch of sunshine.”

Sir Winston Churchill was silly about cats – particularly marmalade ones, which would sit next to him on a specially reserved chair. None of his spoilt marmalades were fond of the other furry creatures of Chartwell, though. Churchill reported to his wife in August 1954 that her Siamese cat Gabriel ”gets on very well with everyone except his yellow rival”, with whom the relationship could best be described as ”an armed neutrality”. 

A ginger cat with white chest and paws was an 88th birthday present for Churchill in November 1962, and was promptly named Jock, after the private secretary Sir John Colville, known as Jock, who gave it to him. This cat was such a favourite that he is even seen sitting on Churchill’s knee in his grandson Winston’s wedding photographs. Jock was only two when Churchill died in 1965, but lived on until 1974 at Chartwell and is now buried in the pet cemetery there.

In compliance with Churchill’s wishes, the National Trust – which inherited Chartwell on his death – has since acquired ginger cats called Jocks II and III.

Så rädd…. (En repris på begäran!)

Min skräck – förstår du den?

Jag darrar,

Liten Katt darrar,

hjärtat skälver…

De Stora Hundarna,

de Vilda Djuren,

de Hårda Bilarna

jagar mej…

Jag darrar,

våt av Regnet,

kall av Snön,

tom av Hunger,

yr av Feber.

Jag darrar,

sparkad, slagen,

bränd, hetsad!

Brutna tassen värker…

Förstår du

min osäkerhet?

Förstår du

min rädsla?

Förstår du?

Jag darrar

av fruktan.

Ingen Människa

har någonsin

Smekt Mig…

Vad ska jag tro?

reasonforsurrender_martha_hull

(Bild: Reason for surrender / Martha Hull)

Timo rakar sin katt

Lyssna på hur det var när Timo klippte sin katt Petruska…
petruska_fre
Rakad katt efteråt:

petruska_efter
”Det klart att det är skönare att vara naken, eller??” Dock blev det cirkus förra året när han bloggade om det. Somliga ville inte förstå att mången perser behöver en klippning ibland för att må bra!
bit
Så här mycket päls kan det bli av EN katt! Och här kan du se en video med en mycket tålig kisse som blir lejonklippt.

Själv vill jag verkligen SLIPPA saxar och klippning *suckar*…

Nu har jag hittat korgen på Catlounge!

korg_whiskas

Så här skrev jag i min motivering:

”Hela korgen ska bloggkatten Wikki ta till Örebro Katthem!
Berättar mer på http://www.metrobloggen.se/wikipedia – för det finns 30 katter på Kattis som skulle ÄLSKA en julkorg!”

Hoppas juryn förstår att jag menar allvar med det!!?? De skulle ha sett förra året när vi hade samlat ihop massor av kattmatsförpackningar och lämnade dit och till Djurskyddet i Eskilstuna:
__large229
Men först fick Tanja hjälpa till att sortera upp och diska merparten av påsarna, för någon hade läckt så det satt ihop som en kladdig kaka…

Mystisk magi i nattljus

lull7
Jag önskar att jag hade varit i Seattle när fullmånen INTE lyste! Varför? Jo för att få uppleva ”Lullaby Moon” – ett förtrollande egendomligt teaterspel som utforskar en dröm…

Härligt fantasifulla vitklädda gestalter dansar, i staden, på stranden, i parkerna, och alltsammans har ett magiskt skimmer över sig! Katter, musik, hästar, dansande klockor, egendomliga vita vagnar…

https://youtu.be/J2iZ8HK-5rI
Och absolut ingenting av detta är något som ens liknar eller kan associeras till någon Disney-sub-kultur: Det är helt eget och står på egna kreationer!

lull3

Lullaby Moon tillägnas månåret och hölls från oktober 2008 till oktober 2009, för att lysa upp just de kvällar när ingen måne lyste! Vilken fantasifull idé! Kanske kommer det att fortsätta?

Tänk dig en dunkel park där små lysande vita barnvagnar puffas fram av eleganta dansande vita hästar i gyllene skor?

Eller en dans med en oerhört ståtlig vit kanin? Och en mörk vattenspegel där små vita båtar ros förbi av skimrande ugglor, till vacker musik! Lucia Neare heter upphovskvinnan bakom dessa eteriska sagoväsen.

lull4  lull8

Lullaby Moon beskrivs som ”A celebration of the night sky, the series of performance events has brought bedtime whimsy and wonder to parks and other public spaces throughout the city, enlivening and enlightening the dark time of each month.” Jag vill uppleva detta vackra!
lull10