Månad: juli 2009

Vid sidan om den långsträckta breda trappan upp till Rinmanskolans entré, gymnasieskola i Eskilstuna, står skulpturen ”Lodjur med unge” eller ”Modersstolthet” som den också heter. Skulpturen kom dit 1955, men det är nog många – om man inte varit elev på skolan – som inte sett den.

Vilket är synd, för det är en underbar avbildning med en lokattmamma i ömsint stund med ett par sömniga små ungar! Två exakt likadana skulpturer, men i svart diorit finns i staden Mänttä i Finland. Skulptören heter Jussi Mäntynen, och är kanske inte så känd i Sverige.

Han föddes i Finland 1886 och studerade på Finlands Konstförenings Konstskola 1902-1905 och var lärling hos skulptören Alpo Salio 1910-1920. Parallellt arbetade han som preparatorbiträde med uppstoppning av djur, och från 1917 som preparator. 1920 blev han konservator på Helsingfors Universitets Zoologiska Museum.

Framför allt har Mäntynen gjort väldigt naturtrogna verk föreställande vilda djur, som älg, lo, björn och fåglar i brons, granit eller trä.

Dessa verk kan beundras i parker runtom i Europa och i USA till och med. 1939 flyttade han till Stockholm, och älgen gjuten i brons utanför Zoologiska museet är ett av Jussi Mäntynens verk. Den skicklige konstnären dog 1978. Här är några fler bronslodjur:

   

Solskimmer i daggen
Tassen blir våt
Droppar i spindelnäten
Jorden doftar sol
Under vinbärsbusken en tunnel
en kattgrotta
en grönskimrande sal
med gräsmjukt golv
…jag spinner
för mig själv…
Här ska jag sova idag!

…men banne mej om jag fattar själv hur man gör.
Matte hjääääääääääälp!
Jippi, Mynta och Goe har den fina bannern på sin blogg – och jag vill göra så att man hamnar på den här sidan om man klickar på bannern – men jag kan inte html särskilt bra så jag får det inte att funka. *suck*

Det är som ampelliljan i ampeln – utom räckhåll för mig!

…men ibland undrar jag i vems ögon designen är vacker? Här är t ex superdesignade kattbäddar från HepperHome:

 En Pod??!

 Ett Nest?!

De kanske ser sköna ut, men jag förstår varför Hepper (Förkortning av Hepburn, d v s katten som  gav namn till företaget) tittar längtande till koskinnsfåtöljen…

Lätt fångst! Katter kan!

Det kanske inte är tänkt att det är så här man ska göra med utdelningen av kattvitaminer, men det är så det går till hemma hos oss:
Vi slickar direkt ur tuben! Det är ju så gott!

Gimpet Multi-vitamin heter godsakerna, och det ska vara bra för en liten katt!

Själv blir jag förvandlad till Wikki Monstret med huggtänder av dem…

…fast ett snällt Monster, jag lovar!

…som förtjänar ett eget hem!

Här hos oss bor jourkatten Vevve, en liten försynt tjej på 5 år, och hon är verkligen rar. Men det känns som att hon kommer alldeles för mycket i skymundan hos oss, blir tredjekatten som sitter vid sidan om och funderar på vad som händer, medans jag och Nova sprintar förbi i vild lek. Hon hänger inte med i svängarna, helt enkelt. Nova och jag har varit väldigt snälla mot henne och försökt få henne med på klätter-rally i klöstornet eller harkranksjakt på balkongen, men Vevve tittar mest bara på. Hon sover vid sidan om oss och leker sina pratlekar med sina virkade möss på ett sätt för sig själv som inte vi förstår oss på. Jo ibland är hon och Nova igång med katt-tafatt, men lite avslaget.

Och det bekymrar både mig och matte. Lilla goa Vevve ska inte vara en ”vid sidan om”-katt. Med sitt tystlåtna milda sätt och sina vackra ögon ska hon lysa upp tillvaron för någon som har tid med just henne. Hon är en duktig katt som sköter lådan prickfritt och diskar matskålar noga. Alldeles för väluppfostrad för att riva eller bitas, också.

Alldeles för ofta tycker vi att Vevve ser ledsen och slokande ut, som om hon saknade något eller någon. Fastän hon har massor av sköna sovställen med mjuka dynor, så lägger hon sig bara på en låda i vardagsrummet och ser ut att vänta besök… av vem?

..har jag hittat nu:

Den är aptitretande!