Men visste de någonting och fick de någon förfrågan ens?!
Jag skrev igår om kattkolonin på Gotland som skyndsamt avlivades trots att det var friska och fina katter. Nu har också Gotlands katthem kommit till tals i Gotlands Tidningar, och det känns som att de också suckar tungt under bördan att ta hand om öns alla hemlösa katter – med samma bild av överbelastning som hos alla katthem landet runt.
Här hamnar många av de ensamma djuren i Follingbo, på Gotlands katthem. De drygt hundra platserna är nästan alltid fulla. Ytterligare något tiotal katter finns utplacerade i stödhem på ön. ”Behovet är jättestort. Vi skulle behöva vara dubbelt så stora men har inte tillräckligt med pengar.” säger Sofia Skans, som jobbar som volontär på katthemmet.
Sofia är kritisk till många människors inställning till katter, och tar den senast uppmärk-sammade kattkolonin som exempel. ”Det är märkligt att ingen gjorde något. Hade det varit en flock hundar som uppehöll sig där hade folk reagerat, men när det gäller katter är det mer lättvindigt. Katten har av tradition oftast ett lågt ekonomiskt värde, vilket bidragit till att djuret fått en lägre status än hunden i människans ögon.”
Men som väntat förklarar inte heller tidningsartikeln om katthemmet ens fick veta något eller kunde ha gjort något för dessa katter…
Och så är Djurens rätt där och yttrar sig /i mina ögon/ osakligt igen: Lotta Gräsman efterlyser fler spontana besök från tillsynsmyndigheterna vid kommun och länsstyrelse hemma hos djurägare, och strängare straff för den som missköter sina djur: ”Påföljderna är ofta dåliga. Fler borde beläggas med djurförbud!”
Tänk vad fel och bakvänt tänkt i mina ögon?!! Är det till djurens hjälp, till deras rätt? Det är ju tvärtom???!
Tänk om ”djurskydds”myndigheterna istället för att som nu straffa människor och döda deras djur tog och arbetade förebyggande och gick ut INNAN katastrofen var ett faktum med stöd, råd, handledning och god hjälp att leda människor till en BRA djurhållning – de skulle därigenom rädda djurens liv, rädda människorna ur social och ekonomisk katastrof, lösa problem och stödja en bevarad god djurhantering i en levande miljö, ofta i småskaligt lantbruk eller i hemmiljö. DET skulle vara djurskydd! DET skulle vara vad Djurens rätt skulle sträva efter – FÖR djuren! En myndighet för djurskydd ska inte i första hand döda…
Och jag kan inte låta bli att fortsätta undra: Varför väntar alla på att NÅGON – underförstått någon annan! – ska göra något? ”Det är märkligt att ingen gjorde något.” Vem är någon annan? Vad gjorde du själv?
Undran nummer två blir: Vad är det för veterinärer som godtar att avliva friska djur? En masse…? Utan att man ens försökt hitta andra lösningar…?
Med tassen i vädret vill jag ändå säga:
Vilken tur för mer än hundra katter idag att Gotlands katthem finns! Stöd dem – för katter i framtiden också!
…eller något som passar lika bra som en pocketbok i omslaget, nämligen Burdes kalender Agenda 2011 med turkosgröna pappärmsidor, spiralrygg och en sida för varje dag att skriva på!
.gif)
