Månad: maj 2010

Tänk, det är sant: Vi får vara ute på fri Tass precis hela dagen idag, alldeles som Landet-katterna!!!!

I morse sken solen in så härligt och Nova krafsade bedjande på ytterdörren ”Stora matte, kan vi få gå ut en stund?” – och då ställde hon upp dörren på vid gavel och hakade fast den ÖPPEN och sa ”Nu har ni skött er så bra, så idag får ni tassa omkring ute precis så mycket ni vill!”…

Tänk att en sådan solstrimma i en öppen dörr kan värma en kattsjäl så mycket? Vädret ska ju vara lite ostadigt idag, så vi vill ju fånga varje solglimt vi kan!

Nova blev så glad att hon gjorde en frivolt på golvet!

…sedan sprang vi ut, på jakt efter vad vi än hittar!

Husvakten ringde och sa att han ville gärna byta med oss och få tassa omkring på Landet… Men mest för att rapportera att blommorna på balkongen var räddade undan vätan, så att matte inte behövde vara orolig. Tryggt att ha den hjälpen.Nova och jag har strosat omkring lite ute mellan skurarna. Det är ändå rätt ljummet i luften och det har t o m åskat lite…
Tanja och Ville tycker bara det är kul att vi är här, och är med oss ute, nästan lite som att de vaktar oss så att inget ska hända! Mjurre däremot är rätt reserverad och håller sig på sin kant, men kollar oss också gärna.

Men jag säger bara en sak: Dumma dumma diken… nu har jag badat igen!

Det är förmiddag och vi har redan fått vara ute själva två gånger! Synd bara att det regnar – jag blir ungefär lika våt som igår när jag blev badad om rumpan!

Nova och jag har i alla fall klättrat i det gamla Gravensteinäppelträdet, och så norpar vi av Tanjas bantningsfoder, som är jättegott… *fniss*

Nu kommer det gäster igen, så vi ska vara gästvänliga! Fast först ska vi jaga en skata…

Det är roligt med kalas när det kommer mysiga barn som Oliver, Oscar och Victor, mattes kusiner, och klappar mig jättemycket! Det uppskattar en liten katt till fullo! Oscar och Oliver tar sig tid med mycket kattgos, mjau, det är lite synd att Nova är så blyg för dem hon inte känner, och inte vågar sig fram att njuta av det på riktigt samma sätt…

I alla fall blev det ”KatthårsMuffins” – Stora matte lägger knäckigt kolaströssel på dem som liksom försvinner ned i smeten och blir lite krispigt, sedan efter gräddningen blev det fina chokladlöv ovanpå.

En omgång SöndagsKakor hamnade också på kakfatet. De är lättbakade med sirap och kanel, och hör till Stora mattes favoriter.

Och så blev det gårdens egna jordgubbar ur frysen som blev stomme i en tårta, den täcktes med grädde och grönt marsipanlock och chokladlöven som fanns kvar.

Riktigt smaskigt! Mattes mormor och morbröder med familjer mumsade i sig nästan alltihop! Mjau, såklart matte och de andra hann få varsin bit också.

I dag ska det komma fler gäster… så det ska visst bli tårta med blåbär den här gången. Och så ska vi se om min mage klarar en tonfisktårta också! Håll tassarna!

Jag har i alla fall fått kurera magen med att få vara ute på egen tass och äta äkta grönt Landet-gräs! Det var ljuvligt. Gräset var alldeles nysköljt och krispigt efter regnet, ja sannerligen delikat.

Sedan hittade jag det som var kvar av där Stora matte hade planterat sin kattmynta. Ja, det som var kvar av den…. Såg ut som om en bomb hade gjort något, det var en mindre krater i rabatten.

Ville och Tanja var med oss ute, och Nova blev så lycklig över att få gå lös. Hon känner igen sig här på Landet också nu, och vet var man kan gå omkring och smyga sig under bodar, hus och bakom poolens sargar och sådana ställen som jag berättat om.

Men sedan var jag ju ännu fuktig i pälsen och blev lite frusen, så jag gick in. Nova ville inte in, så husse fick gå ut och hämta henne.

I morgon ska vi göra katt-tårtan, om min mage blivit bättre! Då ska jag visa människornas tårta också! Nu har jag fått en jätteskön bädd på en mjuk mjuk mörkblå fleecefilt, och bara myser! NattiKurr!

Äntligen på landet, men usch vilken resa…  

När vi äntligen kom av tåget var jag så åksjuk, och grät inifrån transportkorgen ”Matte, min mage gör ont, släpp ut mig!” – men matte kunde ju inte släppa ut mig där på stationen i ösregnet. Stora matte kom med bilen och hämtade oss, och hon lovade att köra till Landet det fortaste hon kunde ”inom Lagens Råmärken”, vad hon nu menade med det. Hon brukar ha lite diffusa begrepp om Lagens Råmärken i vanliga fall, verkar det som. I alla fall när det gäller att rädda katter i nöd… Och jag var ju i nöd, sista kilometern på väg 957 tjöt jag högt av illamående! Men så märkte jag att bilen kom in på Landet-grusvägen, då blev det lite lugnare, då visste jag att det var bara 800 meter kvar.

Å vilken otrolig lättnad det var att få rusa till toalådan i Stora mattes tvättstuga. Men magen var ju alldeles i olag – det blev alldeles löst och fastnade som en enda gegga i svanspälsen. Stora matte skulle just till att ta fram middagen när jag kom där olycklig med alldeles nedkletad akter…

Innan jag visste ordet av så satt jag i badkaret. Gästerna skulle ju komma snart och då kunde jag ju inte gå omkring med det där och stinka! Matte höll fast mig, Stora matte tvättade och schamponerade – det hjälpte inte hur mycket jag morrade eller tjöt. Fast det var en hel massa gegg som flöt bort ur pälsen… Det blev väldigt mycket dusch i stjärten, fy så jobbigt. Sedan fick jag pälsbalsam också, och ytterligare mera duschning, det kändes som tusen år av förnedring.

Det gick åt två stora badlakan och jag blev ändå inte särskilt torr. Att ta fram fön när det gäller mig är inte att tänka på, om man inte vill ha fem parallella djupa revor i närmaste angripbara lem, så Stora matte satte mig på en stor tjock handduk i solskenet i köksfönstret, och så fick jag sköta pälstorkningen lite på egen tass.

Sedan hann Stora matte lagom tvätta av sig, slänga ihop en improviserad tårta och därefter kom gästerna till födelsedagskalaset. Jag hörde minsann att matte viskade till gästerna  ”Skratta inte åt Wikki, hon blir så sårad!”

Nu, sex timmar senare börjar det mesta ha torkat… Men bara för detta så fick jag ingen katt-tonfisk-tårta. Människorna sa att min mage måste lugna sig först. *suck*

…så idag svänger vi Svans! Rock it, cool cats!

https://youtu.be/xSE9Qk9wkig
Hon trodde ju att det var älsklingen Pip bakom klaviaturen… men jag har bokat de här tuffa synthkatterna, mer i min smak:

https://youtu.be/gEAyHkFd6F4

Det blir Min Tårta, Husses Tårta och Stora Mattes tårta! Jag lovar att återkomma med reportage om kalaset och tårttillverkningen och allt det roliga… Som att slicka gräddskålar och sånt!

Alla katter har hjälpt till att göra festfint, det kommer släkt av alla sorter, sägs det. Nova kommer nog att gömma sig i sitt kryp-in under sängen, men jag ska hälsa på alla som kommer!

Och jag har blivit lovad tonfisk på min tårta!

Men det betyder att vi har lite bloggtorka medans tårtkalaset pågår, om ni undrar…

Mjau må han leva, mjau må han leva
Mjau må han leva uti hundrade år!

Kurr kurr hurra, kurr kurr hurra!

Världens Bästa MatLagarHusse!

Stora Kramar från Din Nova och Wikki!!