Äntligen, landet! När vår husvaktare kom tidigt i morse och resburarna kom fram, så förstod jag: Äntligen! Jag bara hängde brevinkastet till ytterdörren: ”Åk inte utan mej!”…
Det var en jobbig tågresa. Varmt så jag mådde illa, fastän vi åkte jättetidigt. Och nu är vi framme. Det är 31 grader varmt i skuggan, så jag smyger under vinbärsbuskarna där det är lite skuggigare…
Och kan ni gissa vad Stora husse har gjort? Han har byggt en egen utegård åt Nova! Så att hon kan vara ute i gräset hur mycket som helst!
Den är lite brokigt täckt med allt möjligt i täckesväg sedan igårkväll, så gräset är svalt och skönt för Nova att ligga på. Och så husse tätt intill.
Husse höll på att ställa till så att vi nästan inte kom iväg alls! Igårkväll cyklade han iväg och handlade lite mat till våran lägenhetsvakt, och precis när han passerat ICA-kassan och skulle bära ut matvarorna till cykeln, vad händer?! Han fick RYGGSKOTT! Benen bara låste sig, ryggen smärtade och han kunde inte ta ett enda kliv! Ont som bara den… Vi fick ringa nödlarm till vännen Fredde (Tack snälla Fredde för hjälpen!) som åkte och hämtade husse, cykel, mat och allt, plus gav honom en ryggknäckning som fick det värsta att släppa… Puh!
Det är en kattlig fröjd att få tassa omkring fritt i gräset!