Bästa KattKnäppet – fototävling!

kattliv

Tidningen Kattliv har en festlig fototävling där man ska skicka in en rolig, knasig kattbild… och sådana finns det ju gott om, eller hur?

Men det fiffiga med tävlingen är att man kan delta på två sätt, dels med att skicka in en egen festlig kattbild (Till den här adressen: mailto:info@kattliv.com) eller genom att rösta på de bidrag som finns på den här sidan: www.kattliv.com/tavling.php!

Matte, fram med kameran, nu kan vi väl fixa några roliga tävlingsbidrag? Fast det här blev kanske lite väl suddigt:

_437

…och förresten, ni som läser tidningen Kattliv: Jag har inte tittat i den förrän idag, och kan bara förvånat konstatera att det var väldigt vad min blogg och den tidningen var lika på något sätt??!! Blir det så när man fokuserar på KATTER månntro…

Varför har vi tassar, inte händer?

_433

Jag bara funderar på hur jag skall få upp locket på den här. Den innehåller så mycket gott som jag och Nova vill smaka på.

_435

Alltså, tassar är bra till mycket men till det här locket behövs starka händer…

Men jag har en idé, om man lyckas knuffa omkull oderhinken med tillräckligt mycket fart så borde locket flyga av? Det kunde vara värt ett försök i alla fall!

_436

Vad tror du, Nova, om vi tillsammans tar full fart ända bortifrån balkongdörren och sedan samtidigt kastar oss mot tunnan? Skulle inte det fungera?

Varit många tragiska kattinlägg…

…på min blogg senaste tiden, det känns dystert. Jag deppar kring det just nu. Torkar tårar med tassen och tycker att livet är orättvist.

Ja så är det. Livet är orättvist för katter som far illa, och det blir på något sätt överväldigande ibland, så att man inte orkar med längre. Livet är orättvist för människor också. Människor far också illa. Man orkar inte med det heller. Vill inte se mer.

Var hittar de kraft någonstans, de där som verkar orka precis allting?

Det som gör mig extra ledsen är alla som kastar bort tid, kraft och pengar på ingenting – eller på destruktivitet.

Tänk om – säger jag, som Smillas husse Uno i gör i sin blogg – alla slutade göra det som är FEL (…och som alla VET är FEL!) och DUMT?

  • Slutade med klotter, vandalisering och skadegörelse: Vi skulle få en hel och vacker värld, pengar över till annat

  • Slutade med brott och kriminalitet, våld och misshandel: Vi skulle få hela och trygga människor

  • Slutade med egoism, skattefiffel, bedrägeri…: Vi skulle få…

  • Slutade med drogmissbruk… Vi skulle…

  • Slutade med krig och hämnd och hat… Vi…

Listan går att göra oändlig. Om alla hade varit katter , så hade världen varit frisk från detta…

findus_kollar_sopbilen

Nej, ner med allt elände i soptunnan! Resten av dagen ska jag försöka att skriva BARA glada blogginlägg!

Har du ett hem till mig?

Ser du frågan i deras ögon? Ser du deras längtan? Alla dessa katter ser på dig och frågar med skälvande röst: ”Har du ett hem till mig?”

rutan

Har du ett hem till mig? undrar Rutan.

safir1

Har du ett hem till mig? undrar Safir.

formby1

Har du ett hem till mig? undrar Formby.

Just nu bor katterna på Örebro katthem. Klicka på ”Mitt katthem i Örebro” i min sidokolumn under VIKTIGA KATTSAKER!!!

(Josefin, dina katthemskattfoton är underbara! icejossan.pixbox.se/)

Rosor till Johanna

ssiggejpgb (Foto: Tord Westlund)

När vildkatten Sigge släpade sig fram med brutet ben tvekade inte Johanna – hon tog honom till veterinären i Gävle direkt. Benet var av på tre ställen, kanske av en påkörning. Avlivning eller dyr operation var alternativen men Johanna tvekade inte. Arvspengarna från farmor fick rädda Sigge, en stilig silvergrå kisse som nu sitter med gipsat ben i hennes famn och spinner tacksamt.

Johanna och hennes sambo Daniel har en stuga fem mil från Gävle. I början av januari fick de se en skygg och mager katt i skogen vid stugan, och de satte ut mat till den. Katten döptes till Sigge och de åkte allt oftare till stugan för att ge honom mat och få honom tam. Men så en dag när de kom till stugan stod kattmaten orörd och Johanna anade att något hänt. Så kom Sigge stapplande på tre ben…

Trots att Johanna studerar tvekade hon inte om att satsa pengar på katten. Och operationen gick bra. Sigge ser nöjd ut i Johannas famn. Vad mer kan en vildkatt önska?

Dagens ros till Johanna och Daniel! Krya på dig, Sigge!

svart_m_ros