Författare: Wikki

Att åka upp och ned i röstningslistan menar jag också – även om jag faktiskt också gillar ÄKTA rutschkana…. gå en bit längre ned i min blogg så får du se videoklippet när jag åker i min närmaste lekplatskana….

Det kan inte vara sant?!! Men:

Tasskramar till STEPHi och Salaamaan!

…men röstandet svänger snabbt. JackFlash är en värdig vinnare och har fått min egen röst. Det finns de som röstar på sig själva, men det tycker jag inte är sport.

Tack Tiger och Adamantium för era röster!

Nu ska jag konspirera med husse om hur vi ska pigga upp matte, hon har sådan huvudvärk. Att hälla i henne kaffe hjälper inte, det tycker hon inte om. Inte vill hon låna min vippa heller.

Vi får nog se till att bara krama henne försiktigt?!

DET är husse bra på!

Bloggen och tävlingen får sköta sig själv under tiden. Mina människor är viktigare!

                                                  =^:^=

Det finns alltid någon kisse som behöver hjälp!

Ett katthem är chansen för många katter att få ett drägligt liv. Katthemmen är också tacksamma för support med kattmat, kattsaker och pengabidrag. Andra sätt att hjälpa är att komma och hjälpa till – skjutsa katter till veterinären eller sköta om dem på plats. Allt är inte bara tömma kattlådor – en del missar behöver massor av ömhet och människokontakt! Du kan göra en insats!

Tasskram från Wikki (f d katthemskatt)

Det är fredag idag. För somliga är det fest- och firardag. Allt helgens roliga tar vid. Kompisar ska träffas, mat ätas, skratt och lek och glädje. Över bostadsområdet utanför vår balkong sprider sej ett os från grillar och barnens väsnas med skratt och kiv.

Min husse är inte stark nog att vara ute så ofta på äventyr. En liten tur ut på fiske för några dagar sedan, en bagatell för många – men för honom tar det flera dagar att återhämta sig. Det blir ingen festafredag för husse och matte.

Eller som häromdagen, trots utfodring med rejäl kebabrulle så har husse inte mycket till muskler att jämföra med strongman Fredde….

Så då kommer matte inte heller ut ihop med kompisar, för hon blir också trött och ledsen. Varsamt försöker de trösta varandra, men det är inte lätt att orka vara glad. På tisdag är det ny tur till sjukhuset. Och sedan? Ingen vet.

Snälla, hjälp oss hoppas…. på en sommar som ska förändra detta?

Det är svårt att fatta att detta är en teckning, men på den här sidan kan du se hur ett kattöga växer fram tecknat steg för steg:

www.onlypencil.com/blog/index.php/archive/drawing-realistic-cat-eyes/

Nu ska jag prova! Ooops vad tassarna blev svarta. Matte kan man inte ha din mascara till att rita på väggen med?

Dansar jubeldans med min Svans!

Titta:

Jag drömmer, nyp mej i pälsen?

Tasskram till Zoppoz, MissLovlie och alla som röstat!

…och alla har väl lika chans att göra det!

Det här är jag:

oj hoppsan fel bild… det finns en bättre i kolumnen till vänster, kika på den i stället…

Jag är terapikatt för min husse Silver (Se Metrobloggen SILFVER) och trädgårdsmästarkatt till min matte Miriam (Se Metrobloggen MIRIAM). Jag har ett aktivt liv som hundimitation i koppel i ett bostadområde i stan, när jag inte tar tåget till ”landet” och lever frikattsliv.

Mina ambitioner är att bli Maskot för Metro. Har Aftonbladet en jycke och Expressen en geting, så kan väl Metro ha en Mästerkatt?!!

Därför, rösta på mig på www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp

Angel cats are just pretend

Just sorrows that will never mend

But if I believe that, I’m untrue

To someone who loved me and you.

For I have felt my cat’s sweet weight

As she cuddles into bed so late

And heard her purrs, and felt her sigh

Mend my grief: sweet lullaby.

Faulty vision? I think not!

An angel cat, off like a shot

For that was how she ran while here:

Now plain sight, now disappear.

Angel cats are surely real

They stay in touch to help us heal

Their fur dries tears that will not dry

And as we mend, our spirits fly.

av Rachel McGrath-Kerr