”Välkommen hem, Nova!”

Jag visste nog inte vad jag skulle säga, den där dagen för exakt åtta år sedan, när en liten röd katt tassade in i mitt liv. Mest kände jag mig överraskad och förvirrad. Matte och Husse hade tagit hem andra katter, i ett försök att hitta den rätta sorts bästa vännen till mig, men det hade inte fungerat särskilt bra.
_372Matrix hette den lilla röda, som flyttade in hos oss då för åtta år sedan, och även om jag fräste lite åt henne det första dygnet, så kände jag ganska snart att det glada yrvädret, som modigt gick på upptäcktsfärd i mitt revir, var en mild, mjuk och vänskaplig liten syster, som gärna lät mig kommandot – åtminstone just då!

Jag visade henne vår balkong och förklarade hur saker och ting gick till enligt Wikki-reglerna. Matrix berättade hur hon hade längtat bort från katthemmet (Även om alla var mycket snälla där!), så jag förstod att här var en katt som verkligen behövde en vän. Precis som jag. Det dröjde inte länge förrän Matte hade_374 glädjen att se oss leka tillsammans, och när jag gick ut på kvällspromenad, då skymtade en olycklig figur i köksfönstret…

Och så hade vi ett annat bekymmer: Det tog bara några dagar att inse att min nya lilla-syster INTE brydde sig om sitt namn Matrix. Hon lyssnade inte till det, helt enkelt. Nu lade Husse och Matte sina pannor i djupa veck och grubblade på ett nytt, riktigt fint och värdigt namn till henne, alltmedan hon intog sin nya favoritplats överst i vårt klöstorn. ”Trocadero” var ett av förslagen…

Något som jag trivdes alldeles extra med, det var att min nya lillasyster och jag snabbt var helt ö_403verens om vilken människa som var min, och vilken som var hennes. Dvs att Matte är den viktigaste personen i mitt liv – och Husse fick bli hennes! Eftersom kärleken var ömsesidig så råder denna familjelag orubbad även nu.

Och snart hade vi ett tryggt syskonskap som innefattade att tvätta varandra mellan öronen och att nattbusa så till den milda grad att klöstornet rasade omkull! Men namnfunderandet, det tog tid… Det gick ju inte an att kalla henne ”Lilla Rödnosen” hela tiden! Nu hade vi fler förslag:

  • Curry_425
  • Carmosin
  • Cosmonova (Nova)
  • Trocadero (Tocca/Troca)
  • Tosca
  • Pepper
  • Flamma

Och äntligen föll pusselbitarna på plats och Nova blev Cosmonova – med sitt eget namn! Lyckan var fullständig när så Husse i början av mars undertecknade hennes adoptionsavtal och förklarade för oss att nu var Nova min lillasyster på riktigt! Vi firade med att busa så att mattorna yrde och for från golv till tak!

_hemma_b1”Välkommen hem, världens bästa lillasyster Nova! Jag lovar att alltid ta hand om dig och vara din bästa vän!” – det spinner jag till henne idag också, efter åtta långa härliga år tillsammans.

Tänk att vi får vara så lyckliga!!!

 

 

 

 

 

 

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

1 reaktion till “”Välkommen hem, Nova!””

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *