Det har kommit en fråga ”Varför har ni inte 90-konto?” till SnuffeFondens FB, och jag tycker att det är en klok och helt riktig fråga att ställa! Givetvis måste den som inte är bekant med vilka som står bakom fonden få veta hur den fungerar, och varför…
Redan igår började jag att skriva på det här inlägget, och det slumpar sig så att tidningen Aftonbladet idag har en lång artikel om hur de stora välgörenhetsorganisationerna tappar många procent av sina gåvointäkter i form av administrativa kostnader och löner. Det tror man ju inte ska vara funktionen i en gåvobaserad verksamhet som dessutom bärs av ett oerhört stort ideellt gratisarbete av frivilliga, och många tror att ett godkänt 90-konto är det samma som att 100% av intäkterna går ut i hjälpinsatser av de slag som varje organisation står för: Cancerfonden, Röda Korset, WWF med flera. Tyvärr stämmer det inte alls med verkligheten…
Därmed vill jag inte förringa de insatser dessa organisationer genomför, de är högst värdefulla! Men vår lilla SnuffeFonden spelar på en betydligt mindre planhalva och i ett mikroskopiskt format, om man jämför!
SnuffeFonden är ju en mycket enkel liten fond som administreras av Inger Andersson (Ordförande Örebro katthem, suppleant Svekatt, ledamot Hittekattsbandet, och känd medarbetare har på min blogg som Stora matte), i samarbete med Carina Carlström (Klosterkatterna) och Peter Stare (Bloggkatten Sippo). Precis som mängder av andra hjälpinsamlingsverksamheter går bidragen in på ett vanligt bankkonto, och förvaltas efter bästa förmåga för att göra så bra nytta som möjligt.
Fonden drivs helt privat, och har f n för låg årsomsättning för att kunna avvara de 5000 kr per år som ett 90-konto kostar i avgift – de pengarna är mycket viktigare att använda till en hjälpbehövande katts vård! Det är också en rätt komplicerad historia att ansöka om 90-konto, och det får möjligen bli en kommande fråga för de fondansvariga. Men för att ändå komma så nära det som kallad ”god förvaltningssed” så kommer SnuffeFonden emellertid efter årets slut att lämna sin redovisning för kvalitetskontroll och revision hos en opartisk kontrollant, som därefter kan avge en rapport.
Stora matte förklarar: ”Intill dess är det endast MIN PERSONLIGA GARANTI för fondens seriositet som finns, samt för det hittills utförda välgörenhetsarbete (Här i SnuffeFonden och andra sammanhang) som skett. Jag hoppas att de som känner till oss som står bakom SnuffeFonden också kan intyga att vårt sätt att arbeta handlar helt om att varje skänkt krona går till sitt avsedda syfte: Vård för katter som annars skulle bli utan…”
Stora matte tillägger: ”Jag hoppas vårt rykte ska som seriösa hjälpare ska väga tungt för dem som väljer att lita på och stödja alla våra former av insatser för att hjälpa hemlösa eller sjuka/skadade katter, vare sig det är genom Wikkis Tasserier, SnuffeFonden eller katthemmet!”
Så klart att JAG kan höja tassen och jama att jag vet att allt som skänks till SnuffeFonden också används till det givarna avsett – men jag är ju en väldigt partisk katt! Därför tycker jag att SnuffeFondens hittills genomförda hjälpinsatser får tala för sig själva: De hjälpta katter runtom oss som mår gott och lever vidare – finare än så kan det väl knappast vara!?