Månad: juni 2011

Stora matte skulle ta ett foto av sin käre Ville när han låg och rullade sig bland violerna som växer fritt i grusgången… Men posera är inte Villes starka sida:

Han luktar på blommorna istället!

Tänk att det ska vara så svårt att få till ett ”HEUREKA!” som låter pusselbitarna falla på plats när man skapar och knåpar med bloggen… Nåjam, det är en dag i morgon också!

Väderkatten verkar ha lugnat ned sig i alla fall. Tur för alla som ska ut på marknadsafton i kväll!

Här är programmet för dig som råkar vara i trakten:

Supportkatten och jag jobbar på att förbättra sidan! Kan nog ta en bit av dagen! Återjamar så fort det är klart!
NosPuss Wikki

Hur klarar sig en devon rex ute vid en motorväg långt hemifrån i två veckor, när han som känslig innekatt annars aldrig varit utomhus mer än ett par minuter åt gången?

Den lille devonkillen Zingo slet sig ur selen för ett par veckor sedan, lyckades gömma sig i motorrummet på en bil, följa med den och till allas förfäran trilla ur den ute på motorvägen utanför Valbo! Hur han överlevt i det fria vet bara han själv – men nu är husse lycklig att ha honom hemma igen, skriver Gävletidningen GD.

I söndags kom ändå det glädjande telefonsamtal som berättade att Zingo – oljig och smutsig – hade gömt sig under ett hus och kunde fångas in där. Nu sover Zingo på husse Billys arm igen… Ibland håller SkaparKatten verkligen en Tass över somliga missar!

Snälla underbara Nalle ger oss en ruta på sitt marknadsstånd i Eskilstuna denna helg och vi ska jobba för ortens katthjälpande med att samla in slantar! Livbojen ska så klart vara presenterad och på det sättet kanske vi kan hjälpa Snorkfrökens ungar att hitta egna hem!

Hälsa gärna på oss! Tyvärr får vi inte ha Wikki-lotterier, för tivolit har ensamrätt på lotteri, så vi kommer att försöka sälja lite saker – Stora matte klurar på försäljningsknep!

Puh, mer orkar jag inte skriva idag i hettan!

Mjau, jag har funderat ända sedan igår kväll på vem den söta kattmamman Snorkfröken påminner om, och nu har jag det:

Hon är som Duchesse, den milda vackra och förfinade kattmamman i Aristocats!

Precis så mjukt och milt pysslar hon om sina ungar och ändå med fast tass! *spinner*

…eller rättare sagt underbart söta Snorkfröken och hennes gulliga ungar Too-ticki, Sniff, Mymlan och Mårran hos Livbojen!
Mamma katt Snorkfröken är magiskt vacker med stora runda ögon och tecknad precis som katten Pussi. Hon har ett alldeles ljuvligt välstämt jam också, som ungarna svarar med små ”kvitter”. Mymlan är helt näpet söt med charmigt vita ögonfransar:

Helt svart som sot är syskonet Too-ticki, och skuttar runt med en fart som gör att han inte går att fånga på bild förrän småttingarna börjat bli sömniga, här bakom Sniff och Mymlan:

Sniff är störst i kullen, han ser lite ut som en fransk bulldog i stilen! En sanslöst stilig kisse med bred rosa nos:

Och fjärde syskonet Mårran är en avbild av sin fina mamma, samt en tös som verkligen gillar att klättra omkring:

Jag måste bara ta en bild till som visar hur fin Snorkfröken är, en leende kattmamma:

I måndags innan Stora matte åkte hem så hjälptes vi åt att göra fint i rabatten nere vid vår port – planterade flera nya  blommor, tog bort vissna påskliljeblad och band upp klematisen mot trädet som växer där.  Och just nu är det allt väl att trädet fanns där, för som regnet vräkte ned hade nog alla växter blivit platta annars – nu fick de istället en välbehövlig rotblöta!

Nu kan vi i alla fall tassa in ytterligare några bilder från kattutställningen och börjar med ett exempel som visar hur svårt det kan vara att fånga en tjusig katt på foto från bedömning eller bur:

Här träffar polska domaren Magdalena Kudra den långhåriga Örebro-katten Damian, som är så till den milda grad kelig att han inte gör annat än knuffar och buffar glatt på henne… men med rumpan åt publiken mest hela tiden, och då är det inte det lättaste att få en bild som gör honom rättvisa!

Domaren tittar på många saker i sin bedömning: Kattens utseende, som kroppsform, huvudform, hur ögon och öron är beskaffade, liksom även svans och päls. Ett gott uppförande och stabilt temperament är givetvis också viktigt.

Stilige Prinz ovan var också kelig men på ett lite lugnare sätt och ser på fotot nästan ut att sitta och jamviska komplimanger i domarens öra? Vår kompis Zorro var med denna dag också:

Zorro satt också och gosade lite… men på den här bilden håller man alltså inte på att kasta Prinz i skräpkorgen utan höjer honom i segergesten, då han blev domarens favorit:
Det här är ytterligare en bild som inte är skarp nog att egentligen ha tillräckligt bra kvalitet, men den är lite roligt charmig och väl värd att visa ändå! Och så avslutar jag med en annan skönhet, som tyckte att mattes fläta var en perfekt kattleksak:

Ska se om jag kan be Stora matte blogga lite åt mig senare!

Om jag hade varit superkatt:

• Jag skulle rädda alla katter i nöd!
• Jag skulle bygga massor av katthem, djursjukhus, vilohem och kattställen…
• Jag skulle ordna nya hem till alla hemlösa katter hos fina människor.
• Jag skulle ordna en stor fest för alla katter och kattvänner när det var klart!

Men jag är bara en liten Wikki. Jag gör några små saker. Det är värdefullt ändå!