Månad: januari 2011

Sedan länge har husse och matte varit djupt förälskade i ett illa förfallet jugendhus på Fredsgatan 40 i Örebro. Jag har berättat om det i maj 2008  när de här bilderna togs:

Landstinget äger huset som stått öde, spruckit och förfallit i åtskilliga år – men eftersom det är k-märkt har nu kommunen ställt kräv på att det åtgärdas, och till vår glädje så rapporterar nu tidiningen NA att det kommer att påbörjas renovering om ett par månader!

Fasaden och exteriör ska behållas med puts och allt, vilket gläder oss – den gamla träverandan är så vacker – liksom fina gamla fönster:

Runt huset blommade då guldregn, snöbär, lila och vita syrener… Trädgården ska ansas, plattgångar lagas och förhoppningsvis får den fina smidesgrinden på sina stenpelare också en upprätning. Men först av allt ska grunden lagas och till viss del pålas för att rädda huset från att spricka mer än det redan gjort. På översta bilden ser man t ex sprickor till vänster om runda tornet och här syns fler:
Kanske inte så svårt att förstå att vi döpte det till ”husses hus”, man kan bli kär i ett hus – han stod länge längtande och såg på det:

Skönt att det ska få nytt liv! Prislappen? Tio miljoner kanske… Vad det ska bli? Min dröm är att ska kunna bli vårt nya katthem en vacker dag!!!?

(Ska man nå stjärnorna måste man sikta högt!)

Igår kväll var det skyltfixande på programmet – det går åt mer skyltar än man tro för att ha ett lotteribord nästa helg på NERKs utställning… Först ska det ju vara en skylt så att folk hittar dit:

och en information vid bordet:

Kvar är att sätta ihop en skylt där det ska stå ungefär ”Ja tack, vi gärna tar emot kattmat och kattsand! Lägg här i tunnan!” för många gånger vinner utställare foder och annat som deras katter inte behöver och då är de vänliga och skänker det – vilket är guld värt för ett fattigt katthem! Och skräpkartongen ska ju synas vad den är till för:

Nu ska här vikas 200 informationsbroschyrer också… Hoppas det räcker?! Nej förresten, hoppas allihopa går åt och gör nytta!!!!!

Maju, snökatten har smällt – smultit – smältat – eller vad det nu heter… Men så här fin var den:

Bilden är tagen med en mobilkamera, men jag hoppas det går att urskilja kisse och snölykta!

Tycker du att bilden bakom Johannes Wessmark är ett vackert foto? Då har du begått samma misstag som många andra… Detta är en av världens skickligaste fotorealismkonstnärer! Han har målat ett jätteporträtt av sin blyga honkatt Rödan – och bilden ovan är resultatet!

Några av Johannes mest kända bilder är annars målningar av stenar i vatten – så verklighetstrogna att du vill doppa handen i dem. Kika in på hans hemsida och kika på galleribilderna – eller läs mer i NWTs artikel! Men titta noga på bilderna, för det luriga är att allt möjligt kan gömma sig i detaljerna!

Så jag önskar jag kunde se på tavlan av Rödan i verkligheten – jag undrar nämligen så vad som reflekteras i pupillen på denna otroliga kattmålning…

Puss på nosen, Rödan!!!

Det är vad jag kommit upp i den här månaden.

Helt otroligt, så mycket som blogginlägg hakat upp sig, siten legat nere och kommentarer krånglat! *visar klorna*

Tack, ur mitt innersta, det är vad jag vill jama till er läsare och medkatter!

Enligt klinikchef Jane Westerberg på Folktandvården i Trelleborg så har den nya patienten just löst frisktandvårdsavtal och har inga hål!

”Världens gulligaste katt hittades torsdag 13/1 vid Folktandvården”. Så står det på lapparna som efterlyser ägaren av en ung, orange hankatt som hittades på Folktandvårdens parkeringsplats för lite mer än en vecka sedan, berättar Sydsvenskan.

Alla i personalen ville ta hem den keliga kattpojken, men tar nu hjälp av tidningen i hopp om att hitta hans rätta ägare! Kanske ville han praktisera för framtida yrkesval?

Morr! Så fort jag skrivit mer än 2 rader på ett blogginlägg och försöker lägga till en bild, så stänger ”dataexekveringsskyddet” ned Explorer och sumpar min text!

Därför har ni sett väldigt lite Wikki i bloggen än vanligt… Ska hoppas få det löst till i morgon! *suck*

För ett tag sedan fick jag en mycket vänlig kommentar som fått ligga i min TankeLåda och ”gro lite grann” så där som en del viktiga saker måste göra, innan man kan besvara dem! Kommentaren lyder så här:

Hej Wikipedia och din familj! Måste säga att jag läst din blogg ett bra tag nu. Det är med både glädje och sorg jag läser den.

Skulle så gärna vilja att du skriver lite om Skaparkatten. Hur kom den till? Har du hittat på den? Jag har sänt Skaparkatten till vänner som mist det bästa de haft, sina familjemedlemmar och bästa vän katten.

Din blogg behövs i denna grymma värld. Tack för att du orkar vara den du är och tack för all värme och omtanke du sänder till alla fyrbenta som har det tufft där ute. Det går inte en dag utan jag tänker på alla hemlösa katter som grymma människor dumpat. Det behövs mer människor med ansvar. Det är en självklarhet att ta hand om djur så som man tar hand om sig själv.

Många många nospussar från mig och mina älskade fyrbenta! / Suz

Det är skönt att få höra att bloggen behövs… Så tråkigt som den krånglat de senaste dagarna, och gömmer mina inlägg, så försöker jag ändå ha tålamod med den och skriva – det finns så MYCKET att skriva om! Jag jobbar på ett inlägg om SkaparKatten, så det kommer snart!

Nu har jag nyligen träffat en annan Suz, och hon är en av dessa vackra själar som brinner för de hemlösa katternas väl, och om jag kisar med blicken så anar jag något slags änglaskepnad omkring henne. Kan det vara så med alla Suz? Och allt vad de heter, de som värnar om katter?!

Ja, och ni vet väl om att det är därför katter kisar så ofta – drar ihop ögonen till smala springor och blinkar sakta om och om igen?

Somliga tror att det är ”bara vänligt sinnade signaler” men jag ska anförtro er en av katternas hemligheter: När vi blinkar och kisar så där mot människor vi börjat känna förtroende för och tycka om, så är det också för  att vi vill kunna se den där antydan till änglavingar som de faktiskt har! Otroligt många kattälskande människor har nämligen en aura som bara vi katter ser, och den avslöjar det goda hos dem – det som gör skygga katter till lugna, rädda katter till trygga! Så om din katt ofta blinkar till dig – blinka tillbaka, sakta blink ska det vara – så kanske du också kan se din katt i sin aura, om du har den rätta blicken!

Kommer ni ihåg Novas tomat-ätande för ett tag sedan, som gjorde matte och husse oroliga? Här är katten Mochi som är tokig i äpplen:


…och har en matte som uppenbarligen är tokig i katt-kostymeringar? Här är Cooper som gillar banan:


Det finns fler filmer på de här hejdlöst charmiga pälsbollarna – när Cooper äter melon, eller när katterna leker i sina KATTonger!