Äntligen beställt…

pls_b

Det var mycket päls i tangent-bordet och mer blev det nu när jag skulle tassa ihop mina slantar och äntligen beställa Sippos bok. Men nu är det gjort!

Matte fick fnatt på mig och tog fram en massa städ-attiraljer, så nu är både tangentbord bildskärm och skrivbord damm- och pälsfria. En stund i alla fall.

sip2

Sippos bok kan du läsa mer om på hans blogg eller beställa här.

Så nu väntar vi ivrigt på den sådan där ”Paketet kommer!”-duns i vår postlåda! *spinner*

Queen Cats

https://youtu.be/9Wyg0zlPVNg

delilah

Att visa Freddie Mercurys hyllning till sin katt Delilah, det kunde jag bara inte vänta med, även om länken fanns i ett tidigare inlägg… Jag har tassat runt och nynnat på den här låten hela helgen!

Det sägs att Delilah sov hos Freddie även den sista sjukdomstiden, ända till slutet när aids tog hans liv, men om det är sant vet jag inte.

På många sidor på nätet rabblas alla namnen på de många katter som Queen-stjärnan hade, men det finns få bilder och mycket lite påtagliga fakta. Kanske känns det bäst att minnas den levande vitala Freddie så här, med katterna Oscar och Tifffany:
oscartiff

Från Nova till Pip!

Nu är det Nova som tassar ett alldeles speciellt meddelande på tangentbordet en stund:

Kurr kurr kurr till min egen sötaste Snygging Pip *spinn spinn*! Här kommer lite bilder som bara bara är till dig, Mjamingen min! Buff!!!
_b107
Här avslöjar min skugga att jag är en hemlig superkatt! (Eller man kan ju låtsas det i alla fall?!) Och på nästa bild är jag nästan utvikningskatt:
jul_b5
GosNos till dej Pip, jag älskar bara Dig – ja och så Husse förstås, men det är ju inte samma sak, eller hur?! Du är Den Enda Katten för mig!
jul_b8
Å jag blir så pirrig i pälsen när jag tänker på dig! *rullar runt runt* Här kommer en bild till, från sommaren, i mitt solskydd:
_b108
Tänk om vi kunde få dela en tuva gott gräs någon gång, bara du och jag!??? MysKurr från Din Nova!

Fortsätt hoppas, fortsätt söka!

Det är lätt att bli trött och förtvivlad. Men…

adb

”Vad mer kan vi göra?” suckar Katthemmet Kompis blogg uppgivet, när annonser i tidningen, lappar ute överallt i omgivningen, fällor står tomma och oändliga timmar av sökande inte ger något napp i form av ett endaste tassavtryck.

Ja, det måste vara omtumlande, fortfarande, för alla Kompis medarbetare och för Sonny och Maritha. Visst är det så att det lägger sig en vardag också över katthemmets aska och de räddade katterna börjar läkas, lugnas, en del har fått hem och en del väntar ännu… Men det är nu tiden för eftertanke och saknad kommer också – var är de, alla missarna som saknas? Lever de? Fryser de? Tänker de komma tillbaka? Varför hittar vi dem inte? Och varför händer ingenting?

fideli

Vad som hänt är att tiden går, och det klassiska uttrycket ”lugnet efter stormen” passar in ganska bra. Då är det lätt att få en känsla av att inget sker – har man levt i panikens kaos så blir en normal vardag plötsligt lite ”tam”. Men man ska vara glad att det blir så: För det är nu det är dags att samla styrka för nästa prövning! Och den blir minst lika svår: Att börja röja upp i den brända ruinen och att besluta hur något nytt ska formas. Så visst kommer det att hända saker, äventyret är inte slut än!

Beträffande de saknade missarna vet vi alla, att en katt som vill hålla sig undan, den är osynlig. Så vad ni än gör, tappa inte modet! Mången katt dyker upp, ofattbart, efter lång lång tid. HÅLL UT!

Därför blir svaret på frågan ovan ”Bara fortsätta!” Fortsätt lägga ut mat, fortsätt söka! Fortsätt hoppas! Gå vilse i skogen igen och hitta spår! Gå och sätt upp lappar på platser där man kanske inte tänker katt-kontakt, men där de ändå syns: Hos tandläkaren, på banken, på dagis och skola, hos vårdcentralen, på soptippen, ortens ungdomslokal?!! Följ drömmarna, chansa på att åka in på en avtagsväg som du brukar åka förbi?! FORTSÄTT!!!

Och som alltid: Stöd ditt lokala katthem också! Det är viktigt att ni finns!