Jag – förr och nu

Så här tunn och eländig var jag när jag kom till min husse och matte:

_148

En mager sak på ett par kilo med tufsig päls och undergiven blick…. så här ser jag ut nu:

_149

Fluffig glansig päls och stolt uppsyn!

Kanske rentav svårt att tro att det är samma katt – första fotot i september 2007 och det andra nu nyligen, men min speciella teckning bevisar ju vilken skillnad det är för en kisse att hamna hos någon som verkligen ger den allt katten behöver…

Örebro katthem placerade ut över 300 katter under 2007. På deras hemsida finns allt om hur du kan bli jourhem eller adoptera en katt. Vad bidrar du med?

Älskad älskad älskad

Det känner jag att jag är nu… Mjuka händer smeker mig, glada röster pratar med mig. Så har det inte alltid varit. Jag har varit i hem där jag inte fått mat eller skötsel, jag har varit ute och jag har farit illa. Nu vet jag att det behöver jag aldrig uppleva igen – matte och husse kommer att sköta om mig på bästa sätt och se till att jag har det bra.

Men eftersom jag vet hur det är att vara både frusen, hungrig och rädd, så önskar jag så klart att det inte skulle finnas någon katt (eller annat djur) någonstans, som far illa.

Vad kan man göra då? Jo stötta din lokala djurskyddsförening eller katthem – man kan lämna bidrag genom att stötta som medlem, eller man kan skänka saker, djurmat eller kanske åka dit och hjälpa till en stund av sin lediga tid. Ett ögonblick av din tid kan betyda livshopp för en levande varelse som behöver din omsorg och beskydd.

Som det står på hemsidan för Örebro Katthem: ”Ingen kan göra allt. Men alla kan göra något!” (www.orebrokatthem.com/)

logo

Tävlingsdag i morgon, håll tummarna!

I morgon är det dags för andrafinalen i bloggtävlingen. Eller andra deltävlingen kanske det heter. Jag har tagit matte på en språngmarsch genom hela Vivalla – dels behöver hon motioneras, dels fick jag en chans att vässa klorna.

Men hon var lite morgontrött och trögstartad, jag visade på alla sätt att jag verkligen behövde ut på den här rundan i gröngräset, men det gick åt att jag hämtade och bar fram koppelrullen och halsbandet och formligen slängde det på henne! Så tydlig måste man vara när man dresserar sin människor!

_147

Och man vet aldrig vad man hittar för spännande i gröngräset!

Wikkis frågespalt ”Wikkis Vrå”

Jag ska bli orakel! Kunde egyptierna dyrka Bast och amerikanarna kan dyrka Dr Phil, ja då ska nu bloggvärlden får sin stöttepelare, nämligen en klok katt som heter Wikki…. Det här har jag funderat på länge, och jag tror att det kan regna in frågor till min frågespalt, som kommer att presenteras här i bloggen.

I ”Wikkis Vrå” kommer jag ibland att vara en Doktor Wikki som löser alla doktorska problem, och ibland kommer jag att vara Magic Wikki som utför underverk. Mirakel i större format fixas bara på undantag, eftersom de är så tidskrävande och oftast kräver fler än en katts arbete.

Så nu idag ska jag jobba lite på att profilera min rådgivning. Jag har redan fått in en fråga:

”Kära Doktor Wikki! Jag har en liten söt svartvit kattflicka som är alldeles hopplös på att väcka mig om morgnarna. Ibland startar hon sina morgonrace redan vid kl 4, så hon är nästan värre än skatorna. Vad ska jag göra för att få lite längre sovmorgnar?” skriver signaturen ”Trött Matte”.

”Kära Trött Matte! Du får helt enkelt gå och lägga dig tidigare så att du kan kliva upp och ta hand om din kisse. En katt är ett ansvar som man måste ta väl hand om, och katten belönar med sin kärlek om den får allt den vill ha. Plus att du kommer upp i tid till jobbet, liksom att fixa ansvaret med fylld kattskål och städad toalåda. Din katt håller helt enkelt på att fostra dig till en bra matte. Var stolt över att ha en så duktig katt.” Bästa hälsningar Doktor Wikki.

Hm, undrar vad som får mig att tro att det är min matte som skrivit detta?

Morgontass Wikki

Visst, jag har redan ett antal vapen…***

Arton stycken sylvassa stickvapen och fyra större och ett flertal mindre huggvapen. Men de behöver kompletteras med ett ytterligare, effektivare vapen, och nu har jag sett chansen:

www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp – JackFlashs blogg där han har en luftpistol som pris…

Ansvaret för själva skytteprocessen ska jag lämna till husse, det är han som har licensen och kompetensen att bruka skjutvapen. För rätt ska det vara. Man ska inte sätta vapen av något slag i tassarna på en okunnig. (Eller hur JackFlash!?)

Och nu ska jag berätta varför:

skata

Det här är en skata. Vet ni hur en familj skator låter klockan 4 på morgonen när man försöker sova? De råkar ha sitt bo rakt nedom vårt sovrumsfönster…

_145

…och detta är INTE lösningen:

image13

Nä vi tänker INTE skjuta PÅ SKATORNA – så grymma är vi inte. Vi bor dessutom i ett hyreshusområde och vi vill bo kvar där. Nej vi vill rikta lite smällar och oväsen i trädtopparna så att de bevingade plågorisen skräms på flykten. För de rackarna är helt på det klara med att JAG innanför balkongnätet inte på nåt sätt utgör en fara för dem…

Det retar mej till vansinne! Jag vill att skatorna ska se ut så här:

skata1

Tass på er! Wikki

***Vapnen är: 18 klor och 4 huggtänder, samt ett gäng mindre tänder.

=^:^=