Kategori: Okategoriserade

Det fördelaktiga med att ha varit lite illamående är att matte verkligen uppmärksammat mig och pysslat om mig de senaste dagarna. Och serverat så god kokt firre! Kurr i kubik!!!
(Jag mår alldeles utmärkt nu, men säg inget till matte, jag vill gärna äta mer av fisken först…)

Jam på er! Ursäkta att jag tog lite semester utan att ge minsta vink med tassen… Men ibland blir man akut i behov av lite personlig lugn och ro och då är ett bra initiativ att tugga av mattes datorsladd. Det gör att jag får rå om matte mer på egen front med närhet och gos av bästa slag:

Nu närmast satsar vi på att få fira midsommar på vår balkong med Stora husse och Stora matte som inbjudna. Sedan är det ju frågan om vi (Nova och jag!) kan smyga in och gömma oss i deras bil så att vi kan slinka med till Landet… Det lär ska vara fint där nu!

Jamarns i så fall vad vi ska klättra i träd och jaga de senaste fem skatungarna…

Nu ska jag försöka vara duktig och svara på alla 33 kommentarer, rensa bort 499 skräpkommentarer och annat som tramsar runt här på bloggen. Och vet ni, det här är mitt inlägg nr 9971 här på bloggen! Häftigt, eller hur?!! Jag blev ju så nervös förut när bloggen var försvunnen i fem dagar… Jag har ju inte lyckats så där värst bra med att ha den fullständigt nedsparad på nån hårddisk eller så. Så att jag har beslutat att försöka arkivhantera hela bloggen nu på nåt sätt – fast jag vet inte riktigt hur!  Tips är välkomna!!!

I alla fall: Nu ska jag strax bli serverad kokt vitfisk på grund av att min mage varit lite i olag. Den ompysslingen har jag inget emot! (Säg inget till Matte om att det beror på att jag tuggade på hennes datorsladd!)
Tass på er!

Hur kommer det sig att de svarta ansiktena har så magiska ögon?

Mjojsan, jag har missat TVÅ nya Simon’s Cat-filmer… Pinsamt!

Men jag kompenserar det med en rolig show från husse och Nova:

Grattis på födelsedagen, LillSyrran!

ÄnglaKatterna sjunger… De sjunger i #hissmoll och i #tassdur, och SkaparKatten spelar på sin SilverFlöjt den sorgsnaste och samtidigt stoltaste melodin som finns i denna stund: Lejonkungens Sång om Livets Cirkel…

Och andlöst väntande, för att få möta en av de Livets kämpar som länge och många gånger varit nära att komma tassande över Bron, står de alla där vid Grinden – varenda katt som fått vingar sedan urminnes tider. SilverFlöjtens toner får dem alla att trampa med tassarna och höja sina nackar så som stolta lejonkatter gör.

Och där kommer han med bestämda kliv, katten Enzo, Lejonkungarnas Lejonkung, den älskade katten som med sina tassar vidrört så många människors och medkatters hjärtan.
Och SilverFlöjtens Toner får gnistrande vingar att slå ut på Enzos gyllene skuldror:

Enzo går lugnt mellan raderna av jublande spinnande katter, och för varje steg blir hans magra kropp rundare och pälsen glansigare – han får sin ungdoms styrka tillbaka och all sjukdom bleknar bort.

Lysande som en katt av eld står han framför SkaparKatten och bugar:
”Hej S k a p a r K a t t e n ! Nu är jag här. Tack för att D u väntade tills jag var r e d o. Om man nu kan bli det. Jag är bara l i t e bekymrad över hur Alfons och matte ska k l a r a  s i g… Om D u har tänkt igenom det, E G E N T L I G E N ???”
Då lyfter SkaparKatten upp Enzo Lejonkungen på sin Väldiga Tass och visar honom hur ÄnglaKatter kan se ut i den Oändliga Evigheten, och ändå se Allt. Och där nere i Hemma som Enzo nu lämnat kan de se hur Alfons tröstar matte och matte tröstar Alfons, och även om båda är våta i pälsarna av tårar så har de förstått att Enzo denna gång måste gå när SkaparKatten kallade.

”Så är det!” säger SkaparKatten och lyfter SilverFlöjten till sin mun igen. ”Och nu är din gåva till dem att få vara lika nära dem, och alla andra som älskar dig, i hjärtat, för alltid! Det är fullbordat!” Och tonerna från Flöjten hörs i natt hos alla dem som lyssnar!

 

Eller… Nova och jag har dem tillsammans!

Nu är husse och mattarna hemma, matta och trötta efter en lång dag på Conventum. Jag ska ta tass om dem…
Barnens pysselsaker är nedpackade igen – vi fick många fina teckningar. Och blädderblocket får vila ett tag…

I insamlingsbössorna och kassaväskan hade det idag blivit 1 256 kr till Örebro katthem, varav en slant kommer från bössan i NERKs cafeteria! *kurr tack kurr kurr*
(Jag vet inte hur mycket som kommit in via Swish de här två dagarna.)

Ni får avrunda natten med en idolbild på mej och husse. Via reddits gift Exchange har vi fått matchande slipsar! Visst är vi stiliga???!

Efter frukost i morse skickade jag matte, husse och Stora matte att jobba med katthemmets monter vid Nerikes kattklubbs utställning på Conventum arena. Det behövs ju alltid hjälp till hemlösa katter!

Den här fina skylten mötte alla som gick och handlade fika i NERKs cafeteria – visst är det toppen!! Ska bli spinnande att se vad det kan ge! *kurrar lyckligt*


Örebro katthem har loppis och lotterier som vanligt med massor av fina saker!

Och ett litet ADOPTIONSCENTER så klart med massor av söta prydnadskatter!

Mjau, t o m ett litet konstvernissage med alla tassverk till salu!
Eftersom de glömt Wikki FlatCat hemma så fick jag vara med på affischerna istället!

De små adoptivkatterna är märkta med små färgprickar som betyder pris, eftersom många tycker det är jobbigt att annars bestämma själva vad de tycker de vill ge för missarna.

Det finns sådana här små hemlösingar också att kattoptera:
Generösa kattvänner har skänkt burar, bäddar, mat och andra fina saker!
Mjau, jag är så nöjd, och så fick jag en extra lång kvällspromenad när matte och husse kom hem i kväll! Mina tassar blev alldeles svarta ute på asfalten. Jag är ju en stadskatt…
Och nu bloggar vi, matte och jag. Teamwork kallas det!