Månad: april 2015

Nästa födelsedagspresent, ett bidrag från Hittekattsbandet, går till katthemmet i Vaxholm:

Jag blir varm i hjärtat när jag läser om hur de räddade t ex illa klösta katten Nemo
– och räcker ut tassen så att fler katter kan få hjälp! *spinner*

Den här bilden tog Stora matte i augusti 2012 när hon och SVEKATTs styrelse hälsade på hos Gotlands katthem. Så här mysigt hade katterna i sin utegård.

De senaste nyheterna om Gotlands katthem är tyvärr tråkiga: Ett av husen verkar ha allvarliga fuktskador, berättar HelaGotland, och kanske kommer att kosta en väldig massa pengar att reparera!  Så min tredje födelsedagspresent, ett bidrag från Hittekattsbandet, går till dem! Lycka till!

Nu skänker jag nästa födelsedagspresent, ett bidrag från Hittekattsbandet, till Örebro Katthem som lägger ned ett fantastiskt arbete på att hitta sin saknade Pussan!

Av bara farten så hittas samtidigt flera andra hemlösa katter och många människor får upp ögonen för vilket arbete katthemmet lägger ned på att finnas till för dem – och för Pussan!  HurrJam för alla engagerade och energiska katthjälpare som ställer upp!

Mjau vad kul det är att fylla år! Men ännu roligare är att få ge bort presenter själv! Så här kommer min första födelsedagspresent, ett bidrag från Hittekattsbandet – den går till Stockholms katthem och blir en inflyttningspresent till det nya fina katthemmet!

Och den 10 maj är det stor invigning med pompa och ståt –
så klart vi måste tassa dit och vara med i det firandet??! HurrJam!

Tänk att du blir nio år idag, du allas vår lilla bloggkatt!
En stor jamkram och ett myskurrhurra för dig från alla oss som älskar dig!
KURR KURR KURR KURRHURRA!!!!!

Jag håller på att uppdatera min lista ”Wikkis vänner” som tyvärr varit vådligt försummad det senaste året och lite till! Förjamat pinsamt!

Först lägger jag till den här söta tjejen:
Det här Mimmi, som helt nyligen skaffat sig matte och lägenhet. Om du klickar på bilden så kommer du till hennes jättemysiga blogg! Mimmi håller just på att vänja sig vid det fantastiska att ha en egen människa!

Och sedan skäms jag lite, som inte lagt in länk till min och Sören Fernströms kompis Farbror Fritzz:

Med ett litet klick på bilden kommer du till hans FB-grupp! Kurr!

Har det tassat in fler nya missar i kattbloggosfären? Jag måste leta! Injamade Tips är välkomna!

Övriga justeringar i Vännerlistan:
– Sören Fernströms FB-sida så klart!
– Några vänner *sniff sniff* har fått ”Änglakatt” tillagt…
– Sippos och tjejernas FB

Jag ska planera grundligt hur jag ska spendera den…. Var beredda!
Tass på er!

…då är det inte lätt att skriva en kattblogg, och försöka vara rolig och trivsam och klok och spinnande vacker. Man vill bara försöka rymma från alltsammans och springa fri på vidderna långt borta från alla problem. Om det gick.

”Vad är det som har hänt?” tänker du nog. Jag kan lugna dig, jag har det bra, här på min balkong på fjärde våningen.

Men det är alla andra katter ute i världen!!!
Alla de där som INTE ALLS har det bra!

Och så är det de där människorna som inte lyfter ett finger.  Som sover gott trots det de gör mot katter – nämligen INGENTING! Av ointresserad lathet, blind okunnighet eller pur dum snålhet. Det är ju bara en katt.

Bara? Varje katt är en levande varelse, och som det djur katten är, så har den ändå känslor  och känsel, den har liv och livslust, förstånd och förståelse. Den tänker – som katter tänker. Och den kan känna, göra allt detta, på kattens vis.

En katt har ingen naturlig önskan att göra människor något ont. Den är utlämnad till människans godtycke och makt. I mycket sägs att katten äger sin människa – men därtill krävs ett samspel där människan låter sig ägas. Men då handlar det om en relation i godo. Om katter och människor som trivs ihop och respekterar varandra.

Men när det kommer till de katter som ingen önskat, som ingen bryr sig om och som ingen vill ha – då syns ingen medmänsklighet: De är osynliga parias som smyger i skuggorna runt husen där de visserligen har månskensnätternas romantiska frihet men samtidigt bitter köld, rå fuktighet och vasstandad hunger.

Och nu, i ljumna ljusa skymingstunder, kommer de fram ur gömställena, när de inte längre orkar hålla sig undan: De rundmagade kattor, vars avkommor ska kämpa för överlevnad när hösten kommer… och de slitna vandrarhannarna, slagskämparna med ärr, grova nackar och bulliga kinder. Magra, trötta, med skabb och med sjukdomar som slumrar i toviga pälsar. Vem glömde dem alla? Vem släppte ut dem, dessa sargade övergivna, till en ovisshet i NoWhereLand?

Du ville ha en kattunge, men den växte fort och blev stor.
Du tyckte den skulle få ha frihet, vara ute ibland, leva ett kattliv som i de där sagoböckerna där det fanns möss och gräddmjölk i ladorna och ingen blev sjuk eller frös…
Hur kunde du glömma så enkla saker som att se till att din katt var ID-märkt och kastrerad – så den kunde återbördas hem till dig, om någon hittade den?
Du ställde dig på trappan och ropade på din katt, men den var borta. Katten som du älskade så otroligt. Du ropade två gånger till. Men den var borta. Du tittade kanske ut genom fönstret dagen därpå. Men katten kom aldrig tillbaka.

Så lite brydde du dig. Så lite älskade du. Mer än så försökte du inte ens. Det var ju bara en katt. Vintern gick.

Vi hittade resterna av din katt idag. Det var ingen vacker syn. Den hade blivit påkörd och låg med brutet ben i diket bara två hus bort. Du skulle lätt ha hittat den om du över huvudtaget försökt leta. Katten skulle ha överlevt benbrottet, om du tagit upp den och åkt till veterinären. Men nu hade den tynat bort där i diket, vem vet hur länge det dröjde.. Varför skulle du ha en katt över huvud taget? Om den inte var värd mer för dig?

För det är inte de medvetet grymma djurplågarna som skadar flest katter, inte de verkliga katthatarna eller de som är så rädda för katter att de avskyr dem. Det som orsakar mest lidande för katter i vår vackra värld som borde rymma trygghet och kärlek till alla, det är de alldeles vanliga människorna som INTE BRYR SIG. Tillräckligt.

Alla de där som gör INGENTING.

Det gör min själ ekande ihålig av sorg, och jag sitter ihopkrupen på min kattbädd här i hörnet och tänker: JAG ska i alla fall göra skillnad! JAG ska göra vad jag kan!
Gör det du också: STÖD DITT LOKALA KATTHEM!

HurrJam för fina veterinärer och för Örebro Katthem!
Tillsammans ordnade de så att den här kattmamman fick kejsarsnitt,
så att hon och hennes ungar överlevde förlossningskomplikationerna:

Nu ska hon få läkas, ta hand om sina småttingar i lugn och ro – men Örebro katthem tar tacksamt emot all hjälp om någon skulle vilja räcka ut en tass och bidra till hennes vårdkostnad!

Katthemmets plusgiro är 28 88 67-5 men det går också att använda
Swish tel nr. 1230822155 ♥

Ibland händer det saker som gör att människor ändrar sina liv, och då får man göra nya saker! Så är det bara…

Våldsamt tråkigt tycker vi det är att vännerna på butiken Hund&Katt i Kumla inte längre har lönsamhet och tvingas stänga. Vi jamar TACK till butiksassistenten Rasmus samt husse och matte, som nu tar farväl med en utförsäljning, och vi som haft katthemsevent där kommer att sakna dem:

Och så är det vännerna på ”Katthemmets Statoil” vid Österplan, Per med familj, som nu efter många år lämnar över sin mack till nya ägare. De har på denna mack med sin underbara personal servat Örebro katthem med nyckelförvaring, så att  våra nyckelbehöriga volontärer/medarbetare kunnat kvittera ut katthemsnyckeln där vid behov. Som tack för denna fina service åkte Stora matte (Eftersom hon är katthemmets ordförande) till macken med en tack-gåva till Per och hans medarbetare:
En smaskig smörgåstårta (Som vi hoppas räckte till alla!), ett tack-diplom och så förstås den fina HedersKatten Nr 1! Det var välförtjänat, och ovan syns rörda och glada mottagare!

Idén med att dela ut ”HedersKatt” har vi lånat av ”Kattkedjan i Strömstad” och katthemmet planerar att dela ut sådana till fler framöver! För det är viktigt att säga ”Tack!”