Brandröken ligger tät över många platser i vårt land – utanför Sala rasar en enorm skogsbrand och utanför Eskilstuna brinner det också. Människor evakueras från sina hem i trakterna kring Salabranden och jag tänker oroligt:

DE FÅR VÄL MED SIG ALLA KATTER? Och alla andra djur? Det vrider sig i hjärtat när jag tänker på alla de djur, både vilda och tama, som förgås i elden…

Vårt badrum är riktigt svalt och skönt!

Du hittar den HÄR hos SnuffeFonden! Bud läggs i kommentar på SnuffeFondens FB!

Titta en lill-nästan-Wikki! Kurr på dig, kompis!

BlixterKatten Åzzkar hade fullt upp med att tämja några vilda åskmoln, men nu verkar han ha fått ordning på dem!

Välkommen på Stockholms katthems Café Katt idag kl 14.00 – 17.00!
Katthemmet har även som vanligt öppet för besök ikväll kl 18.00 – 20.00.
Läs mer på www.katthemmet.nu !

”Det var inte alls svårt!” jamar Tanja i en rapport till oss från Landet. ”Stora matte hade lagt korten i en hög på skrivbordet och jag fick inte kika på dem vem som hade skickat vilket kort. Men jag lade genast tassen på ett speciellt kort!”

”Det här kortet tyckte jag verkligen om massor, och ni kan ju lätt se varför!!!
Jag ska nu rama in det och hänga upp ovanför min matskål!”

”Och vinnaren?!! Mjau, på baksidan av kortet står en ypperlig komplimang också! Eller egentligen två komplimanger!” Så spinner Tanja sådär vimsigt som bara en Tanja kan och rodnar om nosen!!!

Så jag får be Stora matte ta kortet och vända det så vi får se avsändaren!
Här är en katt som tänkt igenom sitt vinnarkort, det förstår jag. Och det är en kille som heter:

BOSSE! 
Jamarns Grattis, Bosse!!!!

Men faktum är att Bosse hade en på morrhåret skarp konkurrens – katten Chali och hans gäng Chanti och Chacai men också akutkatterna mamma Niagara med ungarna Niamh, Niks, Nilli och Niantic hade nämligen skickat varsitt kort! Och den kortproduktionen kommer de att få ett litet TanjaPris för också!

Totalt så gav Tanjas SommarTasseri T25 hela 985 kronor till SnuffeFonden! Tack alla!!!

Svansdans även om det inte var jag – det var det digitala uppslagsverket Wikipeda på nätet!!! Det som är uppkallat efter mig… Fniss!

”Jag är svartare än natten i färgen och bor på en filt under mattes säng.” berättade Leon för ett par år sedan i en kommentar här på min blogg. ”Jag är äldre, kommer från ett mycket hårt liv i en koloni och har sett mycket i mina dagar. Att älska och bli älskad bara för den man är det är något som matte säger att det är få förunnat.” De här orden har jag sparat i hjärtat, för jag förstod att Leons mattes kärlek, den var av det allra finaste slaget. Jag förstår att Leons familj med kattvännen Andra Saker också bär fina minnen av Leon i sina hjärtan, nu när han idag tassat över Bron!

En oerhört älskad liten svart skyggis har krupit upp i SkaparKattens Famn – han har fortfarande mattes tårar i pälsen… SkaparKatten blåser mjukt på tårdropparna, som börjar skimra och gnistra, och förvandlas till de vackraste små lysande månpärlor. SkaparKatten blåser igen på Leons lilla kropp, och allt ärrat, snett och trasigt läks och blir helt och fint – och när SkaparKatten blåser för tredje gången vecklar de mest underbara svarta sammetsvingar ut sig från Leons skuldror och alla pärlorna hamnar i vingarnas kanter!

Men Leon darrar lite och tittar bekymrat på den nu raka svansen och sina perfekta tassar och ser vädjande på SkaparKatten med sina intensiva gula ögon… Deras blickar möts med samförstånd, och med en fjärde liten pust av Himmelsk Ande från SkaparKattens Nos är Leon – fast med de pärleprydda vingarna kvar, och läkt och smärtfri inuti – precis som förut! Så att både matte och Andra Saker ska känna igen honom, den stund som de själva ska komma över Bron!!

Och Leon börjar spinna med en klar och förunderlig ton, och han spinner, så att alla ÄnglaKatterna som samlats vid PärlePorten hör, dikten ”♥ Leon” som matte skrivit om honom:

du ser på mig med stora sorgsna gula ögon
jag kan inte sluta undra över vad du har varit med om
du kan inte berätta för mig med ord, men jag ser det i din vaksamma blick
det enda jag vet om din historia är vad din kropp talar om
du har ett ärr över nosen som aldrig kommer att försvinna
dina trasiga tänder som har gett dig sådan smärta
din sneda svans
ditt svaga lilla hjärta som hoppar över ett slag ibland
din mjuka vänstra underkäke som du ändå inte lider av
kanske är du fem år gammal, kanske är du nio
det hårda livet har satt sina spår hos dig
din lite för tjocka klo på vänster baktass som är så besvärlig att klippa
din vackra blanka svarta päls som du älskar när jag borstar
försiktigt
dina små utspridda silverhårstrån bakpå nacken
dina gulfläckiga ögon som studerar varje rörelse jag gör
ditt sätt att observera omvärlden innan du tar ett steg till
du tuggar som en sköldpadda
dom säger att du inte är som en katt ska vara
dom säger att du är en konstig katt
jag tycker att du är vacker
min älskade hittekatt
jag ser dig för den du är
och jag älskar dig gränslöst
på dina villkor

Och SkaparKatten och alla KattÄnglar sjunger slutet ännu en gång:
”Jag ser dig för den du är och jag älskar dig gränslöst på dina villkor! Det är fullbordat!”

(Bilden är lånad av Kattkolonin Botkyrka.)

 

Nu väntar jag med spinning på ett jam från Tanja om resultatet!!! Stora matte är ute och letar efter henne efter ett misstänkt rabalder nyss i tistelodlingen…

Jag kan under tiden avslöja att själva tävlingsuppgiften var nåt så enkelt som att skicka ett vykort till Tanja!