Förväntanssvans höjd:
Mycket att nosa på, vid varje promenad förstås. Men min nos hittar…
En MUS! Jag kastade mig ner och försökte ta mig under nätet, jag blev platt och tryckte!
Men nätet flyttade inte på sig. Det gjorde tyvärr musen. Den smaskiga lilla rackaren smet!
Jag beundrade vår balkong lite nedifrån som tröst…
Och pustade ut i skuggan av dubbelbjörken. Mus skulle ha smakat gott!!
Vilken härlig tur! Synd att du missade musligen.Nosbuffar
Mjau, tänk vad Nova blivit förvånad om jag burit hem en sån stek till henne?! TassKram Wikki