Har din katt urinvägsproblem och du fått order att ta urinprov?! Var medveten om att inte alla katter är så samarbetsvilliga att det bara är att sticka en burk under rumpan på dem och säga ”Kissa nu!”… Det godtar en katt på hundra!
Börja med att ta bort huven/taket på kattlådan så du kan ha uppsikt över kattens toabestyr. Minska mängden sand i lådan till ett tunt lager, så att katten inte har så mycket att krafsa runt i eller ta bort sanden helt – det får inte komma ned kattströ i urinprovet.
En del veterinärer säljer ett litet kit** med plastkulor som man kan hälla i kattlådan istället för sanden, men då ska man tänka på att kattlådan måste vara mycket grundligt rengjord innan! En annan variant är att fylla lådan med rena plastpåsar/kassar klippta i remsor, eller ren akvariesand.
Det lär även vara OK att fylla en ren kattlåda med opoppade popcorn (torra majskorn – INTE micropop!) eller torra gula ärtor, om man sedan direkt häller av kisset i provburken. Det får inte ligga för länge i majsen.
Se till att få ett par provrör för urinprov av din veterinär och en engångsspruta att suga upp det med kan också vara bra att ha. Annars börja med att göra en förvaringsburk för kissprovet steril. Ta en väl diskad mindre glasburk samt lock och koka den i vatten några minuter. Det kan vara klokt att koka de ”verktyg” man ska fånga kisset i också, och ha rentvättade händer när man handskas med dessa.
Ha ett fat med lite kant på att sätta under svansen och fånga upp kisset – om din katt går med på det. Ett alternativ är att använda en större slev eller soppsked att sticka in under stjärten när katten sätter sig i lådan.
En fiffig variant är att ta en bit ren vaxduk och vika ihop som en liten båt med vaxsidan inåt, snabbt sätta i gropen katten gjort i lådan och lyfta bort innan den hinner börja att krafsa över kisset. Ena båt-änden blir som en pip och det är bara att hälla ned i provburken.
Vissa katter godtar en helt tom kattlåda och kissar där ändå. Har man en mycket repig gammal låda kan man täcka hela botten plus kanter med stadig vaxduk – sätt fast med silvertejp och häll ur så fort katten klivit bort. Men du får stå ut med kissvåta tassavtryck här och där då.
Som tjatat ovan är det så viktigt att allt är noga rengjort – vaxduken torkad med steriliseringssprit som dunstat bort, kärl kokade och händer rena.
Fråga veterinären hur färskt provet bör vara! Urinprovet bör ibland inte vara äldre än två timmar helst innan man lämnar in det hos veterinären – men annars är ett äldre kissprov bättre än INGET, så var beredd på att ta flera, för säkerhets skull. Och kolla innan med veterinären om urinprovet får kylförvaras eller inte! Ska man testa t ex kristaller i urinen så ska det INTE kylförvaras! I andra fall, t.ex. utredning av njurstatus, törstutredningar eller konstaterad prostatit behöver urinen inte vara färsk och kan förvaras i kylskåp.
Ju mer kiss man kan få med, ju bättre. Helst minst 5-10 ml. Ha också gärna ögonen på hur kisset ser ut och doftar: Är det grumligt, blodblandat, luktar illa? Berätta det för veterinären. Notera även hur katten beter sig i lådan: Om den kissar många gånger pyttelite, klämmer men inte får ut något, verkar ha smärta eller läcker kiss efteråt, sådant som kan bidra till veterinärens bedömning.
Bered dig på en svettig stund – eller också har du tur och det går som en dans med en pyts under kattens svans… Lycka till!
**”Katkor” som innehåller plastkulor, en pipett och provrör.