Månad: november 2010

Tack kära kattvänner för budet på 500 kr! Det är väl behövliga slantar som går till Livbojens alla katter!

Här är glada Esther och hennes ungar, fotograferade i kväll! Vilken otrolig, lycklig, kärleksfull och livglad katt! Hon spinner oavbrutet så att det ekar i hela huset, och tassarna fnattglädjetrampar också – ständigt!! De fyra ungarna har alla öppnat ögonen, de växer som raketer och är så vackra!

Men det finns en kisse till hos Livbojen – en så tragisk misse att det värker i mitt hjärta: I kväll födde denna kattmamma, som räddats från ett vanvårdshem, tre fina små ungar. Men hon vet inte ens hur man spinner för sina ungar?! Hon vet inte vad en smekning från en varsam hand är, vad mjuka vänliga ord betyder?! Jag har aldrig aldrig sett så enormt stora rädsloögon eller en katt så fullständigt paralyserad, avstängd och utan livsgnista… Hon har levt hela sitt liv under en säng, knappt rörts vid – än mindre fått utveckla en normal katts nyfikenhet och lekfullhet… Inte ens när vi flyttade ungarna från den blöta födelseplatsen  till en mjuk och skön bädd i en kattkorg, och de skrek protesterande, gjorde hon en enda rörelse eller följde efter. Hon låg bara och stirrade, så på sin vakt att hon var stel som en staty. Det gick åt att mer eller mindre stjälpa kattkorgen över henne för att hon skulle röra sig. Sedan lade hon upp sidan, liksom uppgivet, så hon gav ungarna di och de åt i alla fall. Men inte en skymt av modersglädje eller kontakt. Bara resignation, tomhet.

Hur ska man väcka tillit i hennes sargade själ?! Kan vi få Esthers livslust att smitta?!

Jag knäpper tassarna och ber SkaparKatten om ett under!

Kl 21 stänger jag auktionen på den fina blå fågeln…

Dalarnas Tidningar tar emot tävlingsbidrag till Årets Lussekatt t.o.m den 19 november – anmälningsinformation finns här – och vinnaren får en gräddtårta, smycke, reportage i tidningen och en fin rosett. Här är förra årets fina Lussekatt Glassen:

Arbetarbladets Lussekattävling har jag skrivit om här – sista inskickningsdag är idag!

Hos tidningen Karlskoga-Kuriren kan man skicka in bidrag – också sista inskickningsdag idag!

Eskilstuna-Kurirens Lussekattävling pågår för fullt – jag har bett dem om ett datum när bidrag ska vara inne och deras vänliga redaktionsmedlem har lovat att återkomma med det!

Tävlingen hos Hittekatter.iFokus är öppen till den 30/11!

Jag har sett Lussekattävling även i VLT:s pappersupplaga, men tyvärr inte på nätet. I papperstidningen står det i alla fall: Vi söker katter i alla miljöer och situationer, men ett advents/jultema ger pluspoäng. Maila bild och beskrivning till lussekatt@vlt.se senast 26/11. Inskickade bidrag visas i tidningen i början av december för omröstning! ”Trisslotter lottas ut bland inskickade bidrag. Mjau!”

Och det vanligaste kriteriet är i samtliga fall att katten bor i tidningsregionen och gillar att Lussa!!! *spinner*

Cirka 100 katter fångades in med håv allteftersom de kom in i huset för att äta mat de senaste veckorna, därefter injicerades de med avlivningsvätska och en granne brände de döda kropparna i en tunna på gården. Detta hände nyligen vid en sommarstuga på mellersta Gotland…

Gotlands Tidningar skriver om det hela idag. ”Det har skötts helt enligt direktiven från länsstyrelsen.” säger Sara Eriksdotter Engsfrid, den distriktsveterinär som gav djuren sprutorna. ”Drygt hundra katter har fångats in och avlivats, men hur många som sammanlagt haft huset som sin bas vet ingen. Det handlar dels om kvinnans egna djur, men även om vildkatter som rör sig i området.”

Jag kan inte hjälpa att jag blir fruktansvärt illa berörd! Hade verkligen INGEN av dessa katter kunnat hjälpas och räddas???

I synnerhet eftersom tidningen beskriver att detta handlade om FRISKA VÅLMÅENDE KATTER vid god hälsa, som fick mat och tillsyn två gånger om dagen och uppenbarligen inte hade stört sin omgivning speciellt mycket eftersom de hunnit bli så här många innan detta ”upptäcktes”!?? Veterinären säger ”De var i förvånansvärt bra skick. Stora fina katter som haft det bra, det var bara det att det var lite väl många på samma ställe.”

Varför var det då så vansinnigt bråttom att avliva dem?!! Jag kunde ha fattat det lite om de varit lidande av fruktansvärd vanvård, svält och sjukdomsangrepp – men dessa katter led ingen nöd?! De kunde ha blivit ett utmärkt TNR-projekt, kunnat fångas in allteftersom och slussats ut till egna hem?

Alla vi i kattsvängen som vet hur väl det går att ”tämja vildkatter” hade drömt ändå om att ge åtminstone de tamaste en chans?! För sådana måste ju ha funnits där i flockan, det kan jag satsa min svans på! Gotlands Katthem, vad gjorde ni för dessa katter???!

”Det här är ett fruktansvärt djurplågeri och jag förstår inte hur detta kunnat fortgå utan att någon reagerat.” säger Lotta Gräsman, kontaktperson för Djurens rätt på Gotland. Helt uppenbart utan att  veta vad hon pratar om – för djurplågeri, det är när djur LIDER, vilket de inte gjorde i det här fallet (Förrän veterinären kom med sin håv och avlivningsspruta!) – och utan att hon sett en kattkoloni där det verkligen handlar om LIDANDE…

Om katterna själva fått höja sin röst, så hade de nog jamat att de hade det ganska bra! Bara befintligheten av den homogena kolonin pekar på det. De hade gott om mat, utrymmen att vara i och skydd för väder och vind. Mer begär inte en katt. Till skillnad från andra kattkolonier som hittekattsfolk landet runt kämpar för att fånga in och rädda, där katterna saknar både mat, skydd mot väder och vind, och lever farligt i trafikerade miljöer, så bodde dessa katter tryggt.

De borde ha fått en bättre chans än att kastas som kadaver i en tunna och brännas… *tårar på tassen*

/Bilder borttagna på begäran av Gotlands Tidningar./

Å en sådan här bild skulle jag vilja ha på mig själv… Undrar hur många speglar samt dentabits det skulle behövas?

Det räcker att se omslaget – så har boken gripit tag i hjärtat!

Kan ni gissa vad som lockar mig till Joyce Jillson’s bok?! Eller denna:

Ibland behöver man hålla boken i tassen och läsa några sidor, så är man fast:

Jag bara älskar Anne Mortimers katt-teckningar! *spinner* Gissa varför?
*blink*    ?   ?   ?   ?   ? 

Människomatssupertiggare – Varje dag året runt hänger han med hakan på bordet och dreglar när vi äter. ( = Mel Gibson på bilden 12 år)

Långtursdikesmuskontrollant –  Fast Lasse tror att han har Musodling på tomten. Är också en jäkel på långpromenader. ( = Polarn Pihlkvist 10 år)

Höftbensspinnliggare – För det är just där han ligger och myser varje natt. ( = Pyret Pihlkvist 10 år)

Nattfrisyrkonventerande-lurvig-plattång – Det vet alla som sover med pälsmössan på hur man ser ut då! ( = Signe Ledström 10 år)

Acrylpenselomformandesjöljvattensfotbadare – Måste ju hjälpa till vid måleriet. ( = Fina marknadskatten Sören Fernström 7 mån)

Racigpaddkattshusinspektör ( = Vilda Hilda)

Materialsovunderlagsprovliggare ( = Julia)

Snurrebuss hittekatten i källaren bara trampar och spinner och kärleksbits och rullar sig ännu så vi får väl se vad han utvecklas till!

Klockan är strax före halv nio på morgonen. Den ligger orörlig intill vägkanten, precis utanför vita strecken… En helsvart katt – väg 900, hastighet 90 km/tim och bilarna viner förbi. Nej – inte alla.

Stora matte gör en u-sväng, bromsar så att det skriker i asfalten, för hon tänker ”Lilla katt, lever du? Hur är det fatt?” och stannar tvärs över bussfickan, river i handbromsen, kastar sig ut och springer, bara springer rätt över vägen. Men katten är alldeles för stilla och det är som att springa i fruktansvärd motvind fastän det inte blåser alls – för larmsystemet i hjärnan säger ”Det är för sent det är för sent och du vill inte se det här…”

Katten är kolsvart, medelstor och påkörd död stilla kallnande – oåterkalleligt bortom räddning. Av allt att döma har den dött omedelbart. Den har bara några droppar blod vid sidan och lite gruskorn i pälsen, en fin kraftig vinterpäls… ”Behöver katter vinterpäls i KattHimlen?!” tänker Stora matte. Och ingenting är bråttom längre.

I bilen finns en stadig papplåda. Hon hämtar den och lyfter varsamt den redan stelnande kattkroppen över i lådan. Sådant som måste göras – måste göras. Det är otänkbart för en kattälskande människa att bara åka förbi och veta att till kvällen är en död katt mosad av trafiken, och kanske utpetad i diket.

Hur kunde ens den som körde på katten bara lämna den där? Hur tänker man? Och alla hundratals bilar som redan måste ha passerat?

Stora matte gråter inuti och bär lådan upp till gården där katten troligen kommer ifrån. När hon ringer på visar det sig att ingen är hemma, så hon lämnar ett sorgset brev och lådan med katten på verandan. Innanför verandafönstret skymtar barnytterkläder. ”Så oerhört ledsna de kommer att bli!” tänker hon och sitter i bilen en lång stund med blicken skymd av tårar innan det går att köra vidare. ”Så oerhört ledsna…”

Vila i frid, lilla svarta!

Gå in på UNTs hemsida och rösta på Emma Winberg, Slumpens lillmatte, som Lucia! (Senast 22/11!) Och hon sjunger bara så BRA!!! Lyssna bara här:

https://youtu.be/RTJ4dcP7U5s

Auktionen pågår till onsdag 17/11 kl 21.00 – bara så att ni vet! Fler bud?