Mjurres mage verkar fungera bra och nu kan han få gå ut på egen tass igen. Återstod bara ett dilemma, och det var att han behövde badas! Han vägrade tvätta bort paraffinoljan som kommit i pälsen och nu började den lukta lite illa. Hela halskragen och bröstet bestod av kletiga tovor.
Så det var bara att inhandla ett bra fettlösande schampoo och ett bra ”rätt” återfettande balsam för Stora matte. Kattschampooflaskan som stod i ”kattskåpet” visade sig nämligen ha stelnat – det var säkert 5-6 år gammalt! SÅ OFTA badas Landet-katter! Mjurre har nog bara badats 2 gånger tidigare i livet – en gång när han slagits och den andra katten träckade ned honom, och en gång när han fått tektyl och olja från traktorn i pälsen. En frisk bondkatt sköter sin päls själv, så är det ju.
Rent matematiskt skulle det betyda ett bad var 55e månad ungefär!
Stora matte tog något bävande in Mjurre i badrummet, där ljummet vatten väntade i badkaret….
Då händer det oväntade: Mjurre sätter sig spinnande i det varma vattnet! Och låter sig utan minsta protest blötas, schamponeras och gnuggas… Tvärtom, när duschslangen med mer varmvatten börjar spola ur schampoot, då riktigt njöt han! Kattschampoot (Esprees Energee ”Dirty Cat”) doftade mycket milt och så följde ett lika milt kattbalsam (Esprees ”Silky Show Cat”), som fick sitta i en liten stund. Och där satt Mjurre lugnt kvar i badkaret utan att bli fasthållen. Efter en sista avsköljning blev han grundligt torkad – ja det mesta ruskade han ju ur pälsen själv, det var ganska blött på vägg och dörr.
Då fick Stora matte nästa överraskning: Mjurre satt tacksamt stilla och lät sig torkas med fönen!
Trots att den väsnades en hel del…
Sedan slickade han sig fin och såg riktigt nöjd ut! Och Stora matte, som oroat sig och varit på helspänn, kunde slappna av och konstatera: ”Det är som vanligt med katter – de gör aldrig riktigt som man tänkt sig!”
Idag på morgonen var Mjurre lysande vit och fluffig där pälsen tidigare varit grå och kladdig. Hela han doftade vårmorgon…