…visst är han värd ett liv?
Den här vackra vita kattpojken, cirka 3 år gammal, lämnades in till Haga veterinärklinik för avlivning. Haga Veterinär ligger i Glostorp utanför Malmö, en klinik där man väljer att inte avliva friska djur. Han lämnades dessutom in som ”upphittad”.
Missen är omärkt, korthårig och hörande*, veterinären har nu kastrerat honom. En mycket tillgiven och kelsjuk pojke!
Känner du igen katten eller kan tänka dig att ta hand om honom, så kontakta Alice på Skånekatten på 0705-377171 eller Haga veterinären 040-469505
På väg hem…?*Helvita katter är oftare födda döva, än andra kattfärger.
Vilken TUR att de inte avlivade honom! En fin katt. Hoppas att hans eventuella ägare hör av sig eller att någon annan vill ha honom.
Kram Jam o Spinn
Det är säkert någon som vill ha en så fin katt!
TassKram Wikki
Men va? Nån som bara kom dit och ville ha ihjäl honom? Tur att vetten inte gjorde det!
Ja vilken toppen-veterinär! Den ger jag en guldTass till!
TassKram Wikki
Fy så elakt att bara lämna in för att avl-av-avleda…*sniff* Avliva! Vilken tur kissen hade som träffade än snäll människa som inte gjorde det. *klappar tassarna*
Sådana veterinärer skulle det vara överallt!
TassKram Wikki
Någonstans sitter det kanske en husse o matte som förtvivlat undrar vart deras helvita söta kissemiss har tagit vägen, och så kanske de till och med hittar honom med hjälp av ditt blogginlägg, och alla andra som hjälper till att sprida det vidare. All heder åt djurälskare som väljer livet framför himlen åt djuren.
Ja vilken veterinär! Den skulle jag vilja ge 1000 NosPussar!
TassKram Wikki
Åååå…Lillkillen då 🙁 Hoppas han fåtr ett hem ?…Jam & Kram!!!
Måste bara berätta att ”min” veterinär har en hel del katter hemma som personer lämnat in för avlivning….bra gjort tycker jag ?…*Kram*
Alla sådana veterinärer vill jag snart samla med namn och adress och ha en kolumn med bara GuldStjärnor för dem!!!
*svansdans av lycka*
TassKram Wikki
Hej! Det är jag som är katten på bilden. Nu bor jag på landet i ett stort hus med två människor och en annan katt. Varje natt sover jag mellan mina människor i min säng – det är en stor säng så människorna får också sova i den. På dagarna sover jag i min soffa och så har jag en egen kattlucka så jag går in och ut som jag vill. Jag hälsar också på hos mina människogrannar, de är också snälla. Jag brukar tacka genom att gödsla i deras rabatter.
Det var ett fint inlägg du skrev om mig, tack för det! Jag är glad att jag fick en ny familj! Men de är lite snåla med kattgodiset faktiskt…
Hej Spock! Vad glad jag blir att höra ifrån dig! Du har ju fått fina år i ditt hem förstår jag och goda människor. Tänk vilken tur du hade att möta just den här veterinären och få fortsätta leva! Men vi får nog ge dina människor en tassning om det där med godiset? *blink* NosPuss Wikki
Ja, det här med godiset… De påstår att jag får ont i magen av godis men det tror jag inte på. Jag tror att det är en slump att jag blivit dålig i magen varje gång jag fått godis faktiskt. Fast det här med kokt vitfisk som jag får, det är också ganska gott. Men inte godis…
Mjau du Spock tänk om nån kunde uppfinna kattgodis som alltid var magsäkert allergifritt och mumsigt? Jag brukar ledsna på gottisar efter halva påsen dessutom.
NosPuss Wikki