…och sedan ska man tacka och ha respekt för juryn!

”Ja ja” säger säkert den som tröttnat på mej vid det här lage´t, ”men det var ju bara en fånig bloggtävling och den är ju inte ens avgjord än. Du är ju bara en av 125 som gått vidare i första delomgången!”

Nåväl, det hindrar väl inte att jag tycker det hör till gott sportsmanship att man har lite respekt gentemot den jury som håller i – och lägger ned en hel del jobb på detta I FLERA VECKOR – att man inte underskattar det som DE gör…

I varje byhåla och förort finns ofta någon eldsjäl som försöker hålla liv i en idrottsförening, hobbyklubb eller bygdegård. Man ska ge alla dessa ideéllt arbetande själar en eloge, som kämpar för något som alltmer urholkas och undermineras av att det inte finns intresse längre.

I dag ska det istället vara kortsiktig medial framgång, till vilket pris som helst. En sekund i rampljuset är värt resten av livet, tycks somliga anse.

Inte jag. Jag är bara en liten katt, och jag är nöjd precis där jag är nu. Jag behöver inte spotlighten på mig, jag är nöjd med att springa en sväng ute i trädgården, leka tittut på bordet med min kompis Ville och sen sova en stund i husses famn. Jag behöver inte gå vidare i någon tävling, för mitt liv är nu.

Men tack juryn, i alla fall! Tass på er!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki