”Ja ja” säger säkert den som tröttnat på mej vid det här lage´t, ”men det var ju bara en fånig bloggtävling och den är ju inte ens avgjord än. Du är ju bara en av 125 som gått vidare i första delomgången!”
Nåväl, det hindrar väl inte att jag tycker det hör till gott sportsmanship att man har lite respekt gentemot den jury som håller i – och lägger ned en hel del jobb på detta I FLERA VECKOR – att man inte underskattar det som DE gör…
I varje byhåla och förort finns ofta någon eldsjäl som försöker hålla liv i en idrottsförening, hobbyklubb eller bygdegård. Man ska ge alla dessa ideéllt arbetande själar en eloge, som kämpar för något som alltmer urholkas och undermineras av att det inte finns intresse längre.
I dag ska det istället vara kortsiktig medial framgång, till vilket pris som helst. En sekund i rampljuset är värt resten av livet, tycks somliga anse.
Inte jag. Jag är bara en liten katt, och jag är nöjd precis där jag är nu. Jag behöver inte spotlighten på mig, jag är nöjd med att springa en sväng ute i trädgården, leka tittut på bordet med min kompis Ville och sen sova en stund i husses famn. Jag behöver inte gå vidare i någon tävling, för mitt liv är nu.
Men tack juryn, i alla fall! Tass på er!
Jag ber om ursäkt om jag väckt oönskade känslor. Får kanske helt enkelt ta och ömvärdera din blogg. Tyckte inte den var riktigt klok närjag läste den första fången. Men men. Angående tävlingen så får du ta och lämna motiveringen som en kommentar till inlägget och allt du behöver göra är att berätta om tävlingen i din blogg med en länk. Får kanske förtydliga det där…
Kommer det inte 100 kommentarer så får jag väl nöja mig med dom som kommer. Jag är inte så noga.