Håll varandra ni stadigt i tassarna, kära kattvänner, för nu ska bloggkatten Wikki berätta en sann saga ur verkliga livet, och den är som ni förstår både spännande och sorglig!
Den här sagan handlar om lilla svarta Lisa, och jag har fått den berättad för mig av katterna Frank och Linnsen…
Det var en gång en kattflicka som hette Lisa. Hon var en underbar liten katt, med rosarött halsband till sin alldeles kolsvarta päls, som sprang omkring och busade här i vårat kvarter och lyste upp tillvaron. När vi först såg henne ute var hon så liten, kan inte ha varit mer än ett par månader gammal och vi tyckte att hon var alldeles för liten för att vara utekatt. Vad tiden led så blev hon större och tuffare, vi hörde henne slåss med Tiger, en stor orange slagskämpe till katt här på gården, och vi tänkte att ”nu hittar man bara slamsor av henne”, men Lisa kämpade på.
En dag såg vi från vårat fönster hur Lisa var på väg upp för Tigers fina kattrappa upp till hans balkong. Vi undrade hur det skulle gå med tanke på hur mån Tiger är om sitt revir. Men det vi fick se var hur Tiger och Lisa var vänner, de satt och pratade och umgicks på hans balkong.
Men så en dag nyligen träffade vi Tigers matte, hon frågade om vi hade hört att Lisa var död? Nej, det hade vi verkligen inte hört!
Jo, det var så att hon hade fått höra på omvägar att Lisa skulle bli avlivad, hennes matte och husse hade ganska nyligen fått en bebis och skulle därför byta lägenhet och flytta till 3:e våningen i samma hus, istället för som nu, bo på 1:a våningen där Lisa kunde gå in och ut som hon ville från balkongen. Tigers matte skyndade sig då att skriva ett brev till dem där hon erbjöd att Lisa kunde få flytta in hos henne och Tiger. Tigers tidigare kompis hade dött några år innan och hans matte hade faktiskt funderat på att skaffa en ny kattkompis åt honom så han inte skulle vara ensam och då passade ju Lisa perfekt eftersom de redan var vänner!
Men det brydde sig alltså Lisas ”så kallade” husse och matte inte om (ÄKTA hussar och mattar gör inte så här!!!) utan de avlivade Lisa! De brydde sig inte alls om att den lilla underbart söta kolsvarta katten med det rosaröda halsbandet kunde få flytta in i grannporten och få både kompis och egen utetrappa, eller att det ju faktiskt finns ett stort katthem här i Örebro som man kan lämna in katten hos om det inte finns någon annan möjlighet. Vi är glada att berätta att Tigers matte gick ner och skällde ut Lisas familj när hon fick höra att de avlivat henne, trots att möjlighet till ett nytt hem fanns bara en port bort. Själva så morrar vi när vi ser dem! Och som både vi och Tigers matte har gråtit över att man kan göra så mot en liten katt…
Lisa fick alltså sluta sitt liv ca 1,5 år gammal för att hennes familj inte ville ha henne mer när bebisen kom, kanske var hon inte lika söt när hon blev lite större? Förhoppningsvis så hade hon inte ont eller förstod vad hennes så kallade familj skulle göra med henne när hon avlivades, vi hoppas också att hon avlivades ordentligt hos en veterinär och inte fick dö på nåt annat plågsamt sätt, med så lite kärlek till sin katt kan man nog inte vara säker på att de lade pengar på att avliva henne.
Nu springer Lisa omkring med de andra katterna uppe hos Skaparkatten, hon busar och gör likadana kattungeskutt och racingar som hon gjorde här på jorden, men nu behöver hon aldrig mer bli sviken av människorna!
Så jam, nu har jag berättat sagan om Lisa. Jag önskar bara att den hade fått ett lyckligt slut… Vårt katthem i Örebro hjälper årligen hundratals katter att få nya hem. Stöd Ditt Lokala Katthem du också!