Förlåt!

Blomman gick sönder… jag har bara lite otur ibland när jag rör mig…

Min kropp är full av sprall och klätter, av lust och lek, av krumbukter och knas. Det är inte meningen, matte, att ha sönder era saker. Men det kliar i mej ibland av behov som jag inte kan förklara:

  • det är så gott att bita i sladdar och kablar…
  • det är så roligt att få tugga på en växt
  • det låter så kul när man puttar ner saker
  • det blir så fint när man rullar in allt under badkaret
  • toalådesanden råkar bara flyga omkring av sig själv

Men du kan få låna min vippa (Det som är kvar av den!) matte så blir du lite gladare?

Att klättra lagom högt

Livet går ut på att klättra. Alltid finns det något högre mål att sikta mot. En del klättrar genom att använda andra som stenar att kliva på, en del faller ned och slår sig. En del kommer upp i toppen.

I människornas klättervärld finns något som kallas karriär. Man måste bli något, säger matte. Ha ett jobb, säger husse. Sikta högt, säger dom på tv, nå stjärnorna.

Dom är nog inte riktigt riktiga, dom.

_61 _622

Jag är katt, jag. Det jag har lärt mig i mitt begränsade liv, det är att ta full fart och bara klättra så långt kopplet räcker, sen tvärbromsa precis innan kopplet tar slut. Jag vet precis hur högt upp i träden jag kan ta mig. Och det är ok. Det är fortfarande ett bra liv för mig. Jag behöver inte nå stjärnorna eller bli fotomodell.

Plus att matte har lovat mig att i sommar när jag får semester på Landet hos Stora matte och Stora husse, då ska jag få gå lös och klättra i så många träd jag vill! Ända upp!

Jag är tatuerad!

idDet trodde ni inte va!????

Men ärligt talat, alla katter borde vara tatuerade. Det är jättebra, man får en fin märkning i ena örat, och så om man skulle komma bort*** så kan den människa som hittar en läsa på tatueringen och hjälpa en liten katt att komma hem igen.

Här är lite råd om märkning:

IDmärkning

Att låta IDmärka din katt är en mycket god idé. Varje katt bör vara ID-märkt, vare sig det är en utekatt eller en innekatt. Innekatter kan smita ut i obevakade ögonblick och då är det lättare för upphittaren av katten att ta reda på var den hör hemma. Alla katter som ska användas i avel eller som ska ställas ut inom SVERAK ska vara märkta.

Det finns två sätt att IDmärka katter, antingen genom tatuering i vänstra örat, eller genom chipmärkning.

id2-269x300Tatueringen görs under sövning, och katten känner ingenting under ingreppet. Märkningen syns tydligt. Kom ihåg att det är i vänster öra! Man läser inifrån örat och utåt. Ett tips på hur du lättare kan se vad som står är att fukta örat försiktigt, då syns ofta färgen bättre. Du kan även försöka lysa genom örat från ”baksidan” med en ficklampa. Nackdelen med tatoo är dels sövningen ifall du har en sövningskänslig katt, men också att färgen kan blekna, suddas ut och oläslig efter några år. Ibland är också kattens öron lite för små för det långa kodnumret som ska tryckas in.

Chipmärkning innebär att man med en spruta injicerar ett chip i kattens nacke mellan skulderbladen. Katten är vaken under ingreppet men det är inte märkvärdigare för den än en vanlig vaccination. Nackdelen är att märkningen inte syns, den kräver en särskild chipavläsare. Men alla polisbilar har sådan chipavläsare, liksomde flesta veterinärer. (Vi har en chipläsare på Örebro katthem också!)

Vilken form man än väljer för kattens ID-märkning så ska man skicka in anmälan med uppgift om märkning till ett ID-märkningsregister.

Det största registret hålls av Svenska Kennelklubben och man betalar en engångssumma på 130 kronor (Prisuppgift för 2012.). För dessa pengar står man kvar i registret för framtiden. En del av summan går till en fond för katternas väl. Registret nås av Tull, Polis och andra myndigheter hela dygnet, om katten skulle komma bort. Svenska Kennelklubbens kattregister DjurID hittar du HÄR (där finns jättebra tips hur man kan söka, även om man inte kan läsa ut hela ID-tatueringen) eller man kan ringa till dem på telefon 08-795 30 50 (Dygnet runt numera!).  Om du söker efter kattägare i registret, observera att namn och adress står bara om vederbörande har godkänt att uppgifterna publiceras på internet. Hittar du inga kontaktuppgifter, ring 08-795 30 50 så hjälper DjurID dig vidare. I detta register finns över 600 000 katter.

Ett mindre register är Sveraks register som omfattar cirka 100 000 katter. Registrering hos Sverak är kostnadsfritt.

Den som hittat en märkt katt kan också få identifieringshjälp av polisen som har tillgång till alla registeruppgifter. Kom ihåg att katter betraktas som hittegods och ska anmälas hos polisen både vid upphittande och förlust – läs mer HÄR.

***Själv är jag så klok att jag aldrig springer bort!            (Uppdaterat 2012-09-19)

Kan ni inte vakna snart?

Mina människor är så trötta ibland, särskilt husse. Han är nästan som en katt när han gömmer sig under kudden och täcket. Ibland när han har ont försöker matte och jag trösta honom och locka ut honom. Göra så att han blir glad och glömmer det onda. Matte ger honom kaffe i den svarta muggen som är hans favorit. Hon pratar med den mjuka rösten som jag tycker om att höra och det tycker nog husse också, för efter ett tag blir han allt vaknare och så kommer han fram under kudden/täcket och kravlar sig upp.

Men en del dagar har han så ont att han bara gnyr, och matte ser ledsen ut på ögonen, hjälplös och uppgiven på något sätt.

Det är sådana stunder jag önskar att jag var något mer än en katt, och kunde öppna dörrar och springa ut och hämta saker som gjorde husse bra och matte glad. För jag älskar dem så mycket.

Men nu är jag Wikki katt, och jag gör så gott jag kan. Jag spinner kattmagi till dem ofta och så funderar jag ut tricks så att de skrattar i alla fall. Att människor skrattar känns bra, det är nyttigt för dem.

Idag ska jag försöka repetera mitt trick ”Viktlös katt i omöjlig ställning på kanten av tornet” för det gillade matte! ”Look, no paws!”

… eller så ska jag köra ”Titta jag imiterar The Hunchback of Notre Dame!”

hunch2