Från kompisen Alvin kom detta nyhetstips:
När Öbacka Djurhem hade kollat ID-chipmärkningen som den upphittade toviga svarta katten hade och ringde ägaren och frågade om hon saknade en katt blev svaret ”Nej, den fanns hemma i morse när jag gick till jobbet!” berättar Lizzys matte, som trodde att någon skämtade när de ringde. Det tog en stund innan pusselbitarna föll på plats – katten Tin Lizzy hade nämligen försvunnit för tre år sedan i Strömsund och befann sig nu utanför Utansjö, norr om Härnösand, hela TJUGO MIL därifrån!
Det var när sambon passade Lizzy som hon slank ut och gick vilse i Strömsund. Hur hon sedan tog sig hela 20 mil bort, det vet bara Lizzy själv. Troligen har hon ändå varit hos någon som skött om henne, för förutom en sårig tova på ryggen var hon i ganska gott skick. Matte blev överlycklig och hämtade hem sin katt och väl hemma i Strömsund var allt sig likt för Lizzy, om man bortser från familjens nya katt Stutz, som flyttade in strax efter att Lizzy försvunnit. Matte berättar på sin blogg att Lizzy visade sig känna igen sig hur bra som helst beträffande var matskål och kattlåda fanns, och la sig att sova på sin gamla älsklingsplats på ryggstödet på soffan – som om inget hade hänt…
Ett äventyr var det innan också, som kunde ha gjort att allt slutat innan det börjat. Det var polisen som hittat henne redan innan påsk. Lissy kanske inte gillade att bli infångad för andra natten på djurhemmet lyckades hon ta sig ur sin karantänbur, få upp ett källarfönster och rymma igen! Men personalen på Öbacka djurhem gav inte upp utan satte ut en fälla och för några dagar sedan lyckades de fånga in henne igen! Ovanpå det tillägger Lissys nu lyckliga matte ”Chipmärkning är bra. Det är RIKTIGT bra. För hade Lizzy inte haft chippet hade de annonserat lokalt i Kramfors och Härnösand och jag hade aldrig sett
annonsen. Och även om de annonserat i tidningarna här så hade jag inte ens tänkt på att titta…”
Ibland tror jag att det är SkaparKattens mening att somliga katter ska hitta HEM…
NOT: Katternas namn kommer från bilmärken. ”Tin Lizzy” var smeknamnet på T-forden en gång i tiden!
Man blir så glad av sådana nyheter! ”mamma” hjälpte själv en försvunnen katt igår. Vi hade sett en svart katthona stryka omkring på åkern under de senaste dagarna, tänkte att grannarna kanske skaffat katt. När hon åkte in till byn så tittade hon på matbutikens anslagstavla (vilket hon sällan brukar göra!) Där stod det att Sotis hade rymt. Så vi ringde numret, ett ungt par och visst var det deras katt som irrat iväg sig några kilometer. 🙂 Kändes så skönt att hon kom till rätta!
Men vad härligt – då är din matte en riktig katthjälte, tycker jag! *spinner* Vad glad Sotis måste ha blivit att få komma hem! *svansdans*
NosPuss Wikki
Trevliga nyheter! 🙂
Mjau, visst blir man glad?!! NosPuss Wikki
Superbra skrivet! Och vilken research ni har gjort, att ni vet att vi döper våra katter efter bilmärken och att hon faktiskt heter Lizzy och inte Lizzie som det står i tidningarna. Coolt!
(Stutz är också ett bilmärke men det försvann för flera decennier sedan… :))
Kan bara tala om att hon mår jättebra och båda katterna tolererar varandra och ser nöjda ut med situationen. Vi är lite överväldigade av uppmärksamheten men kan det sätta fokus på att chipmärka sin katter och ge katthemmen lite uppsving så gör jag gärna några intervjuer till! 🙂
Mjau, jag är noga med att tassa så korrekt som möjligt… Stora matte hjälpte mig lite med researchen. Hon fick något drömskt i blicken och berättade om när hon hade åkt i en Stutz BlackHawk… Det var nästan lite som en BatManbil, påstod hon. *suck*
Och vi som jobbar med hittekatter vill gärna också se det här med ID-märkning uppmärksammat, det är suveränt – bara folk kommer ihåg att skicka in sina uppgifter och att ändra dem i fall de flyttar vore ännu bättre, man får vara rena Sherlock Holmes emellanåt. Men det är det värt om en kisse kommer till rätta!
Tack för att du tassade in!
NosPuss Wikki