Det kunde ha varit Åsa Kisse?

Mjau, i morse hörde jag fel… Om den nya filmen som har premiär på bio i morgon. Det var inte ”Välkommen Åsa Kisse!” utan ”Åsa-Nisse”…

Men egentligen skulle jag vilja spela in en film, en riktig film, som skildrar det hemlösa kattlivet, från komma bort till komma hem. Och jag skulle låta missar med såriga tassar och avfrusna öron, missar som svultit och plågats, och missar vars ungar dött innan de ens fått chans att växa upp – alla de skulle få berätta hur människors tanklöshet, nonchalans ibland och oftast okunskap orsakar lidande för katter! Det skulle bli en riktigt snyftare…

För det är alldeles för många av oss katter som varit hemlösa som aldrig får chansen – inte ens till att ana hur ett tryggt och ordnat liv hos en god människa kan vara…

Ibland finns de goda personerna, men kommer för sent – kommer när det redan blivit en kattkoloni på 40 katter att rädda, inte bara tre katter som det kanske varit från början. Ibland syns inte kattkolonierna ens, de är instängda i nedsmutsade lägenheter med kanske sjuka, missbrukande eller traumatiserade mattar/hussar – och katterna kommer bara ut den dagen Länsstyrelsens veterinär lyfter ut dem för avlivningssprutan!

Jag önskar så att jag kunde skratta åt ”Åsa-Kisse” så som biobesökarna kommer att skratta åt tokroliga Åsa-Nisse – för katter har verkligen humor. Men i hemlösa katters värld är skrattet ofta långt borta och ersatt av ett svagt svultet jamande…

Tänk om fler kunde höra detta MJAU på hjälp?!!
Stöd Ditt Lokala Katthem! Gör det NU!!!
PS. Var finns du som kan hjälpa mig att göra filmen? Varje katthem skulle få ett ex och skolor och djurorganisationer… och TV!? *drömmer*

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki