Vi fick älska dig ett ögonblick

Farväl Amena! Gå till ro på SkaparKattens gröna Ängar!

I förmiddags meddelade Amenas matte smärtsamt:
”Amena reser vidare till katthimlen… Skadorna på mjukdelarna är för stora ser dom nu då dom börjat operera henne! Vi låter Amena somna in på veterinärens inrådan… ♥”
och med tårar på nosen tar jag nu emot dessa rader:
”Så bra att få se henne fin en sista gång… Direkt då jag satte mig bredvid henne så sträckte hon huvudet mot mig o sträckte fram tassen o greppade runt mitt finger… typiskt henne… hon älskar att hålla tass ♡ O sen lyfte jag upp henne o hon fick somna in i mitt knä… ♡”

Till SnuffeFondens och alla hjälpares sorg – och inte minst för Amenas matte och lillhusse – blev det ingen räddande operation. Amenas inre gick inte att laga… Till minne av denna vackra speciella katt som vi för en kort tid fick lära känna och älska kommer nu SnuffeFondens bidrag som inte längre behövdes för henne att finnas där för att rädda någon annan behövande misse!

I kväll tänder vi ett ljus och tänker extra på Amena och alla de missar som fattas oss!
”Men hur?” säger Amena, där hon ligger mellan SkaparKattens väldiga Tassar, ”Hur ska jag nu kunna vara hos min Husse när han ska somna? Jag som alltid låg intill honom, hur ska han nu få ro?” Och SkaparKatten spinner: ”Amena, som alla katter i alla tider vandrat mellan världarna kan också du göra det! Du kan vara hos honom! I det där magiska ögonblicket mellan vakenhet och sömn kommer han att känna din värme och din päls mot sin kind, att du är hos honom – och då är du det också! Han kanske kommer att tro att han drömmer, men han kommer att veta. Du kommer alltid att kunna vara hos honom.” SkaparKatten puffar mjukt på henne med nosen: ”Så, lilla Amena, nu är dina silvervingar klara! Det är fullbordat!”

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki