Till veterinären med lilla Elize


Lilla skygga Elize, som du kan läsa mer om här på Kattskyddets hemsida, insjuknade till allas oro mitt i alla veterinärers semestertid med rossel i andningen, slem i nosen, svårt att svälja, feber och rinnande ögon. Till råga på allt när matte  var bortrest… Nu har dock Elize haft tur: Hon har en ypperligt duktig kattvakt som bor hos henne och har ögonen med sig! Hon satte igång att ge extra vätska, näringsfoder utblött i matspruta och jaga som en blodhund efter en veterinär!

Vad menar jag med det? Jo, det finns många som tar hand om en skygg katt och accepterar att hon är en skugga längst in bakom möblerna, en katt man anar mer än ser, och en sådan katt är det verkligen svårt att ha koll på hur den mår! Delar den dessutom rum med fler katter så vet man ju inte alltid vem som ätit upp maten eller gör i lådan! Inte förrän katten är så sjuk att den inte orkar gå undan på sitt vanliga sätt, och då kan det redan vara allvarlig kris.

En skygg katt kräver nämligen att man ger den en specifik tillsyn utöver det där med att ställa fram mat och vatten. Man måste verkligen puffa fram den en gång om dagen ur sitt gömställe och få en chans att se: Rör den sig bra, är blicken klar och nosen ren? Ser pälsen febertufsig ut eller syns blinkhinnorna i ögonen? Över huvud taget är det en bra koll att göra dagligen på alla katter som lever tillbakadraget!

Nu fick Elize hjälp hos en verkligt trevlig veterinär inte bara snabbt ordnade en akuttid utan som dessutom hade ett fint lugn med skyggisar! Hon behövde inte ens lämna sin bur, utan fick antibiotika och febernedsättande i spruta, varsamt och med fast hand, därinne. Ingen onödig stress och verkligen sakta och varsamt. Veterinären konstaterade att det var rejäl luftvägsinfektion men ännu inte hunnit bli riktig lunginflammation, troligen dock på väg att utvecklas, så det var rätt komma in med henne innan helgen.  

Och minsann, det måste ha varit dunder i de där sprutorna för redan på hemvägen satt Elize i buren och tittade sig omkring – och väl hemkommen gick hon direkt till matskålen och åt, sedan och kissade i lådan för första gången på över ett dygn! Krya på dig nu, lilla hjärtat!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

10 reaktioner till “Till veterinären med lilla Elize”

  1. TACK TACK TACK för all hjälp!
    Håller tassarna att vår lilla fadder-syster nu blir frisk
    Nospussar till alla inblandade

    1. Mjau, så klart vi hjälper liten syster i nöd – men hon var redan i mycket goda tassar, det märktes! NosPuss Wikki

  2. Det är så skönt att höra om tvåbeningar som verkligen tar väl hand om kissar. Man hör tyvärr mest om motsatsen när man jobbar på katthem. Nu håller vi tassarna för att Elize både blir frisk och orädd.

    1. Mjau det hoppas vi också! Och även att Elize fått lite mer mod, nu när hon hanterats så mycket en period! NosPuss Wikki

  3. Vad bra att Elize tog sig igen! Och vad skönt att hon slapp bli rädd för veterinären också! 🙂

    Tror vi ska leta på en veterinär åt lilla Lusse också, vi ringde ju runt härom dagen för Linnsens 3-månaders koll av sköldkörteln, men det var semester och omöjligt att få tag i nån, så jag tänkte att jag provar på måndag igen, Linnsen är ju inte akut. Men nu har ju Lusse kommit fram från under sängen och hans ögon ser inte alls bra ut, man får inte komma honom närmare är 1,5 meter så det går inte att torka ur dem, vilket verkligen skulle behövas, det satt en jätte”tår” under vänster öga idag, under det högra har det sett kladdigt ut flera dagar. Han buffar ju med Linnsen och Frank och jag hoppas för deras skull att det inte är nåt som smittar dem emellan… :/

    1. Mjau, Elize fick åka till Rölagg veterinärstation utanför Eskilstuna eftersom det är där hon bor… Hoppas det finns några av veterinärerna som katthemmet anlitar som kan titta till Lusse – det kan ju vara viktigt att han får något mot infektionen… Stackars lilla kille! NosPuss Wikki

  4. Hej på er!
    Tack för all snabb hjälp min syster fick med Elize.
    Nu är jag äntligen hemma igen!
    Jag visste att hon var sjuk – Men, chocken att få se en HALV Elize när jag kom hem ikväll hade jag Inte räknat med!
    *tårar, tårar massor av tårar*
    Imorgon ska jag boka en ny tid hos veterinären, för hon har slutat äta själv igen. Och hon är fortfarande snorig. Jag gav henne Nezeril nu, så hon snöt ut det värsta snoret. Kanske behöver hon ett annat pencilin? Vi får se vad veterinären säger. Nu ska jag ägna all min tid åt att göda Lilla Halva Elize – så hon får tillbaka sin hälsa, vackra panterfigur och blanka päls. Och snälla Eva-Marie ska komma och bygga upp hennes immunförsvar med laserakupunktur.

    Jag vill tacka min syster Kerstin, Eva-Marie, Inger, Agneta och Evelina som ryckte ut och hjälpte till när jag var borta. Tack för att ni finns!!

    P.s. Elize kommer säkerligen bli tam på kuppen- hon är redan mycket mer hanterbar än förut – kära syster min har lärt henne tycka om att bli kliad under hakan.. 🙂
    Nu ska jag vaka över Elize som en igel tills hon får krafterna tillbaka.

    Jag hörde att ni hade filosoferat om hur gammal hon är… ni gissade på 10 år… Jag förstår det- efter hennes utseende som hon ser ut just nu. Men Elize är bara 3-4 år!! Hon har varit min jourkatt i ett år nu. Och veterinären gjorde den bedömningen när hon kastrerades.
    Kramar och Nospussar från Suz och Elize.

Lämna ett svar till Kjelle Bus Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *