Gammelkatt Semlan vill gå till SkaparKatten…

imgb150
Jag måste tassa iväg över Bron snart, matte och Stora matte och alla andra älskade människor! Min kropp tacklar av allt mer och att jag letar nu, letar med mina återstående krafter, efter det där speciella gömstället dit katter vill gå när det är dags: Ett undangömt skrymsle att krypa in i och invänta mötet med SkaparKatten.
imgb151

När en gammal katt har fullföljt sitt jobb här på Landet, då känns det helt OK att tassa iväg… Den sista musen är fångad, reviret är lagt i arv till yngre förmågor, ansvaret för min älskade kattunge matte Miriam är överlämnat i Wikkis trygga tassar, och allt jag vill är att få sova, i lugn och ro, utan den här jobbiga kroppen som inte fungerar något bra längre…

Det har varit femton lyckliga härliga år som gått sedan jag kom hit till Landet, och då var jag ett par år gammal. Resan var lång från Ryssland och via katthemmet hit, men värd det. Min ålder motsvarar nu cirka 85 människoår, och det är tillräckligt.

imgb152

Jag har alldeles nyss varit på en vinglig promenad ute. Det gick stappligt, men jag smakade lite gräs och fick lite sol i pälsen. Kanske är just en sådan här klar och vacker höstdag den rätta för att gå till Bron?! Det känns nästan så… Så jag har bestämt mig. I morgon gör jag den där sista resan!

Tack alla som smekt min päls och kliat min haka och öron! Tack för miljoner klappar, dörrar som öppnats, matskålar som fyllts och härliga dagar och nätter som vi delat! Tack min matte kattunge, som gjorde livet värt att leva – minns du:

a1
Här är när jag ganska nyligen kommit till dig, det är strax innan jul  när du somnat i Stora mattes famn och jag ligger hos dig… Hur många tusen nätter har vi sovit tillsammans? De har varit de lyckligaste i hela mitt kattliv!
12
Minns du hur jag visade dig hur jag fiskat i de ryska floderna, fast från badkarskanten med dina badleksaker, matte? Eller när jag fångade harpaltar åt dig – fast då var du inte lika glad… Och minns du hur jag alltid gick och mötte dig vid skolbussen, oavsett väder?
_sn_och_hstarna_

På somrarna cyklade du och jag åkte med hem, sittande på din axel…

_726
_727

Jag har med glädje följt dig, matte, och även om jag nu tassar över Bron, så kommer jag alltid att fortsätta följa dig!

pappa_och_semlan1

Du kommer att fortsätta höra mitt envisa bestämda MJAU både i vakenhet och dröm, och du kommer att veta när jag nosbuffar dig på kinden med min änglavinge! Du har mitt stora portätt som kommer att ”Titta till dig” där i vardagsrummet, och varje gång Wikki eller Nova kommer och tittar riktigt granskande på dig, så om du ser in i deras ögon så kommer du att se den där lilla hälsningen som jag skickar till dig!

b10

Och jag lovar att titta till Stora matte och Stora husse också… med hjälp av de tre katterna på Landet. De har lovat att ta hand om hela Landet också!

semlansomlussekatt
Men nu är det dags att gå. I morgon stämmer jag träff med SkaparKatten. Jag är glad att jag får min vilja igenom med det, jag är ju inte för inte en sköldpadda av den bestämda sorten. På bilden ovan är jag i min glans dagar – dit längtar jag! I morgon, när ni är ledsna och jag har lämnat er, då vill jag att ni minns mig så här! För det är så här jag tänker se ut när jag leker med ÄnglaKatterna och träffar min son MewTwo igen…

Tack alla älskade!! På återseende!   // Semlan

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

34 reaktioner till “Gammelkatt Semlan vill gå till SkaparKatten…”

  1. Åh lilla Semlan dina kloka ögon som sett så mycket är ju så vackra…Tänk vilka underbara historier du kan berätta för alla nya vänner du får hos Skapar Katten! Bolzmann väntar på dig, han kommer att gå med dig över ängen till ”varma stenen”, där lägger han sig tillrätta och ber dig berätta hur det ser ut i Ryssland och hur du kom hit, han lyssnar stilla och buffar på dig med nosen…

    -Lilla Semlan vilka underbara historier du berättar, säger han och ger dig en öm nospuss

    Många TassKramar

    Indra och matte

    1. Tack Indra! *sniff* Mjau, och vår röde änglabror MewTwo kommer också – och schäfern Hollin och lilla grå hittekatten Timjan och… och vi smyger dit och kikar så där som bara katter kan… NosPuss Wikki

  2. Ser inte att tassa ner något knappt för mina tårar rinner..
    Blir sååå rörd & berörd i ? /Tasslycka till på färden lilla Semlan………..

  3. Vackraste Semlan! Vi blir alldeles rörda. :’-(

    Skickar stora tasskramar till dig och alla som står dig nära! Vi tänker på er!

    Alvin och matte

    1. Mjau efter en tuff start i livet så fick Semlan ett drömliv – härskarinna med skog och mark och egna människor *kurr*
      TassKram Wikki

  4. Fina, fina Semlan. Jag finner inte orden för det jag känner. Trots att vi aldrig träffats, så känner jag din värme ända hit. Du kommer snart få träffa vänner, bland annat min vän Snuffe som gick bort för knappa två veckor sedan.
    Vila i frid vackra och ståtliga kisse.

    1. Mjau, jag är säker på att Semlan och Snuffe kan ha mycket att jama om, två fina randiga missar… *sniff* TassKram Wikki

  5. Jag blir rörd till tårar både av den vackra kärleksfulla texten och av de fina bilderna! Korten på Semlan och matte på cykeln är enastående, man känner verkligen den innerliga kärleken dem emellan, det riktigt lyser om båda!
    *stärkande och tröstande nosbuffar och tasskramar till er alla*

  6. Käraste Wikki! Det där var nog den vackraste, mest stämningsfyllda avskedsberättelse jag sett… den grep verkligen om hjärtat på många olika sätt. Jag lovar att tända ett ljus för Semlan i morgon, och jag vet att Skaparkatten står beredd att ta emot henne tillsammans med alla våra underbara missar som gått före oss över bron. Tänker också på dina människor som förstås kommer att sörja, gråta och sakna så det skär i hjärteroten på dem… det är som det skall vara, för sorgen är en kärleksförklaring och ett sista tack för allt som varit.

    Nospuss till dig och de andra katterna samt varma tröstkramar till de tvåbenta!

    1. Tack snälla vänner! Mjau, jag vet verkligen att ni förstår vad våra männisor går igenom nu… Tack för tröstkramarna – vi känner dem i hjärtat! ? NosPuss Wikki

        1. Mjau – men Semlan var en mycket mycket lycklig katt så länge det varade – exakt prick på dagen 15 år fanns hon i våra liv, säger matte. Vi är hedrade att ha fått möta och minnas henne. *morrhårsdarr* NosPuss Wikki

  7. ”Blöta på nosen” men vi vet ju att du får det bra hos Skaparkatten och hos alla vänner där. Nosbuff

  8. Åh, så ledsamt! *gråter* Det är ett tungt beslut, men ändå det rätta att ta. Så vackert skrivet om Semlan och hennes liv hos er. Nog kommer det att stryka en änglavinge över kinden emellanåt, det är vi säkra på. Kurr och burr.

    1. Mjau, nu är vi rödgråtna kring ögonen och ömma i hjärtat, och Semlan är en ÄnglaKisse… Jag ska försöka trösta matte och husse så gott det går?! TassKram Wikki

  9. Den finaste kärleks hyllning en liten trött katt kan få! Vi blev så rörda Wikki att lillmatte Selma (som kallas för Semlan) blev orolig 🙂

    Vi tänder med ett ljus idag för Semlan. Bilden på matte och Semlan när hon sitter på axeln, den stora bilden… kärlek!

    Alltid i våra hjärtan aldrig glömda alla missarna som vandrar vidare.

    NosPuss Sven och Signe

  10. Nu sitter vi här med tårarna rinnande ner för morrhår och kinder. Semlan lilla vackra vän, så fint skrivet, en hyllning till din familj och det liv då fått leva. Vilken underbar kärleksfull bild på dig och Miriam, den glänser av värme och kärlek. Många varma tankar med tasskramar till dig och familjen.

    1. Sådan var den kärlek Semlan delade med sig av – så som en lycklig katt kan göra till sin älskade ”kattunge”… TassKram Wikki

    1. Mjau, tack så mycket. Ja, Semlan var mattes första katthemskatt, och början till mycket av det som räddade mig till mattes famn – och saknaden är så oerhört stor. Men det var dags, sade Semlan. Då måste man lyssna! NosPuss Wikki

  11. Mattes ögon fylls av tårar och Frasses morrhår slokar. Så sorgligt, varför ska det vara så här? Varför kan vi inte bara få leva tillsammans allesammans i evighet och ha det så fint och mysigt som ni har haft det Semlan och du?
    Många, många kramar och tassklappar.

    1. Mjau, jag är tacksam att Semlan tog emot och släppte in mig som ny katt med matte på Landet. Nu har jag tagit över tass-ansvaret för henne och husse, och jag hoppas att jag får leva med dem för evigt… På något sätt! NosPuss Wikki

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *