Ibland blir det diskussioner om vilka som är bäst – huskatter (Ofta utan stamtavla och av okänt ursprung) eller raskatter… Men för alla sanna kattälskare finns bara ett svar: Man måste inte välja ena eller andra slaget – alla är bäst, var och en på sitt sätt!
Och ibland kan en alldeles vanlig ”husis” vara det ultimata stödet för en egensinnig raskatt att leva ett bra liv – eller vice versa. Alla är individer. Visst finns det tysta och lugna orientaler, och visst finns det sjövilda exotics. Det finns nervösa bondkatter och supertrygga perser.
För oss som ofta placerar ut hemlösa katter i hopp om att finna det rätta hemmet, är det ibland ett pusslande för att hitta katter som passar ihop. Då är det en stor hjälp om små hemlösingkatter får relatera till och växa upp med lugna, trygga och stabila vuxna katter som fostrare och förebilder.
En fostermamma, amma eller t o m en äldre kastrerad hankatt kan vara den rätta att tassa en busig liten kattunge till att förstå allt från flockens regler till mattes önskemål, och visa exempel på hyfs på toalådan. Framför allt ska en kattunge helst inte växa upp utan sällskap av en annan katt. Jag skriver ”helst” eftersom detta är något man inte alltid kan genomföra – men det är ändå viktigt att veta att det faktiskt är föreskrivet i lagen att en kattunge INTE får skiljas från mamman förrän vid 12 veckors ålder!
Så ibland kan det upptränade lugnet hos en rutinerad utställningskatt skapa fantastiska förutsättningar för bra lärande när en föräldralös liten hittekatt ska fostras i kattvett. Så är fallet med det här inlägget där bilderna från Ligans blogg, föreställer framgångsrika Prinsen (aka S*Coppermines Sammy Sho), Vitnos och Pussel ömsint stöttande en kull hittekatters uppväxt på väg till nya egna hem! (Kika in på alla Inkans underbara foton och jag lovar, ni kan tillbringar timmar med att bara njuta av kattkärleken i dem – det gör jag!)
Det viktiga om man tar hem hittekatter, små ungar i synnerhet, är att se till balansen i flocken och också ge de katter man redan har chans att verkligen fostra och ställa krav i reviret.
Man ska inte heller vara rädd för att låta en hankatt** få chansen att vara den stödjande och fostrande tassen – de kan många gånger bidra med ett ”farbrorskap” som honkatter inte erbjuder.
En vuxen katts fostran kan verka lite hårdhänt ibland, men den måste få sätta sig i respekt och visa vem som sätter gränserna. Vildsint lek kan bli snudd på slagsmål, för att sedan snabbt vända till gos och tvätt, följt av sömn tillsammans i en enda stor hög.
Och vem vill väl inte vara med där, i högen av katter?
(**Det gäller framför allt kastrerade hannar – en fertil hanne kan behöva övervakas eftersom han ibland kan reagera instinktivt och för att hävda revir vilja köra bort ”rivaler” d v s yngre hankatter med hårda tag. Då är det viktigt att husse/matte sätter stopp.
Att en fertil hanne alltid biter ihjäl en rivals ungar är heller inte sant. En honkatt kan ha olika fäder till sina ungar i samma kull och katthanen kan inte märka skillnad.)
Vi kollar ofta Ligan..helt underbart att se! Nosbuff
Mjau, det är så ljuvligt att se kärleken mellan liten och stor! *spinner*
TassKram Wikki
Wikki det här var ett underbart inlägg! Precis det här härnde igår i mattes säng:
”En vuxen katts fostran kan verka lite hårdhänt ibland, men den måste få sätta sig i respekt och visa vem som sätter gränserna. Vildsint lek kan bli snudd på slagsmål, för att sedan snabbt vända till gos och tvätt, följt av sömn tillsammans i en enda stor hög.
Och vem vill väl inte vara med där, i högen av katter?”
När vi hade fostrat varandra tvättades båda och somnade i en hög på vår matte : ) Hon ville gärna vara med i den högen!
Nos Puss Sven och Signe
P.S. Två möss inkomna idag, tror att Signe är frisk igen : )
Härligt att höra att Signe mår bra igen! *jubelspinn* Se upp så inte lillmatte smakar på mössen bara! Små människor ska ha egen mat! NosPuss Wikki
Jättefint skriver.
TACK !
Och fina bilder på fina missar tack vare dig, underbara människa! *kurr* NosPuss Wikki
Inte spelar det roll om de är av ”fin ras” eller bara små sopmissar 🙂 Min Slump är den goaste och snällaste katt man kan ha. Jag önskar att han hade fått chans att växa upp med annan katt men nu blev han hundfostrad istället och det gick ju fint.
idag skrämde han vettet ur mig genaom att försvinna och bli inlåst i en bod hemma här.. annars är han bara till stor och härlig glädje:) Nog kan jag tänka mig att skaffa både ”fin katt” och huskatt i framtiden också vill jag lova men min plan är att Slumpen ska bli den äldsta katten i mannaminne 🙂
Man kan ju få önska..
Kram Jam o Spinn
Mjau men han fungerade ju i alla fall när du hade de andra kattungarna hemma hos dig… så något kattiskt har han lärt sig! Och att vara hundiskt fostrad är ingen nackdel – jag ser ju vilken nytta jag själv har av att ha haft hundmamma, som lärt mig prata hundiska! *kurr-vov* NosPuss Wikki
ALLA katter är BÄST ?……
Så sant! *kurr* TassKram Wikki
Vilket härligt och viktigt inlägg! Jättefint skrivet!
Det är verkligen så att alla katter är individer och lika älskvärda. Nu har jag visserligen bara två raskatter själv, men vet att jag skulle kunna bli precis lika kär i många huskatter, det var flera när jag var volontär på katthemmet som jag kunnat ta med mig hem. Sen kan man ju dessvärre inte ha hur många katter som helst. Men man vet aldrig nån gång vem som nästlar sig in i hjärtat.
Nosgos från Buffe & Vinnie
Mjau, och tyvär finns det ju raskatter som far illa och överges ibland också, alla är inte lika lyckligt lottade som er, Buffe och Vinnie! Livet är tufft för alla hemlösa katter. Det fina är ju att många med raskatter har husisar också eller hjälper katthem osv. För det är så SANT: Alla är lika älskvärda! ? TassKram Wikki
Fint skrivet! Jätte bra inlägg! 🙂
Det är så himla synd om övergivna katter!
Min mamma, som dog för något år sedan, fick flera kullar. En av mina lillebrorsor i en kull sprang bort!! Ingen vet vart han är… Kanske så är det han som är den svarta katten som kom till hyreshus-grannarnas fönster… Vi vet inte… Men det håller jag tassarna för!! Det var en härlig, snäll liten katt med en stadig tass!
Ha en underbar kväll! Nu ska jag försöka säga åt min matte att sluta sitta vid datorn och försöka SOVA! Mjaaau… *gäsp*
Ha det superbra Wikki!
Många tasskramar från Vilda
Mjau, man kan alltid hoppas att det är den svarte som hittat egna människor helt enkelt! *spinner*
Och tack för kattplimangen!
NosPuss Wikki