Känner du din katt i mörkret?

Stora matte har följande fundering:
black3
Hur vet jag i mörkret exakt var min katt är?

Inte bara katter har precisa instinkter – vi människor har dem också, även om vi kanske inte tänker så mycket på det.

Allt jag hör ur nattens kolsvarta ingenting är hennes lyckliga spinnande och utan att tveka räcker jag ut handen och nuddar precis hennes nacke för att stryka den mjuka pälsen ned över ryggen, klia runnt öronen, nosen, hakan, och så stryka från öronen ända bak till svansen igen. Annars i dagsljus kan jag vara ganska fumlig och inte ens lyckas ställa kaffekoppen rätt på ett plant bord. Men jag kan klappa min katt i totalt mörker.

Hur vet jag?

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

12 reaktioner till “Känner du din katt i mörkret?”

  2. Det kallas kärlek Stora Matte : )

    Vår matte tänker på oss ibland jättemycket i sin säng då kommer vi hem och hoppar upp : )

    Det är sant!

    NosPuss Sven och Signe

    Svara

  3. Jag brukar inte missa min Slump i mörkret men en gång då han var liten råkade jag vara allt för trött så jag pussade där ingen människa vill pussa sin katt.. Jag vet inte om jag eller Slumpen blev mest paff men sen dess kryper han ända upp i mitt ansikte med NOSEN… Rumpan ligger fint åt andra hållet..
    Inte var det så farligt att pussa katten rumpan heller men det är ju trevligare med ”rätt sida” haha
    Kram Jam o Spinn

    Svara

    1. Nej du, och har man djur så lär man INTE få ha bacillskräck… Först käkar de en råtta och sen kommer de in och pussas… TassKram Wikki

      Svara

  4. Mjaa,visst är det så &…Här känner vi till & med vem det är som tassar *fniss*

    /Trevlig Helg Jam & Kram från oss!!

    Mjsst…Söt kattbild ?….
    Får man låna? 😉

    Svara

  5. Bilden till detta inlägget är verkligen fankattiskt vacker *spinn*! Ja, vi håller med Agnes, det är den där speciella kärleken mellan oss som gör att vi kan ”känna av” varandra. De band vi knyter med varandra kan väl ibland nästan lite ”kosmiska”…
    Tasskram

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *