Hur många bär vi upp!???

techsupport

I den ständiga debatten om katters värde, katters status och katters rättigheter (Eller snarare brist på desamma) i samhället är det ofrånkomligt att ofta återkomma till vilket ansvar vi katter bär på våra smala ryggar!!!

Faktum är att katten/katterna i ett hushåll ibland är det som håller en familj samman, håller en relation levande, håller en människa frisk eller får en sjuk person att tillfriskna! Vi gör små barn trygga, ledsna människor glada och är ensamma personers livsglädje och sällskap.

Katter sprider harmoni omkring sig – tar sina människor med på upptåg, men lever också egna självständiga liv, som egna individer. Liv som människorna nyfiket tar del av och har glädje av. Vi är hänsynsfulla, kontaktsökande och lojalt tåliga.

blackcatbymidniterain

Torgny Nordin berättar i GP om sin katt Orfeus: Orfeus var kolsvart, hade gnistrande gröna ögon och ett hjärta av guld. Han var min första katt. Jag brukade bära omkring honom med ett fast grepp om livet vilket fick bakbenen och svansen att släpa i marken. Men han lät mig hållas. Och även när det blev dags att sova höll jag om honom hårt med ena armen. Först sedan jag somnat gjorde han sig försiktigt fri och gav sig iväg på sina egna äventyr. När Orfeus spann stod tiden stilla. Fast när jag nu tänker på honom slås jag mer av det gåtfulla i hans förmåga att alltid hålla sig framme när jag behövde honom som mest. Något hundartat framlockande med hjälp av godsaker var det aldrig frågan om. Rätt som det var uppenbarade han sig bara – och då insåg jag hur mycket jag saknat honom utan att veta det.

Orfeus är ett katt-ankare i hans liv än idag, en bärare av empati och trygghet. Säkert kan många av oss katter vittna om hur små buffar, jamanden och tasstramp fått våra människor att vakna till, leva upp och orka ta sig fram i tillvaron – just därför att vi katter finns där!

Vi väntar vid sängkanten när du vaknar – följer dig genom dagen som en pälsig skugga, och smyger varsamt nosen i din hand eller mot din kind, när något känns tungt. Tänk efter en stund, så blir du varse hur vi jagar bort mörka moln och dysterhet bara genom att finnas med!

hjrtsvans1

Så älska din katt/dina katter för vad den är: Den som bär dig, håller dig uppe!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

14 reaktioner till “Hur många bär vi upp!???”

  1. Underbart skrivet som vanligt Wikki.
    kan ju berätta att jag var min Mattes största stöd när hon hade en svår tid av utfrysning och mobbning i högstadiet. De vuxna människorna gjorde ju inget åt det så då fick jag se till att vara där för henne. Även idag säger hon att jag har en förmåga att ge lugn till henne, så fort hon tar upp mig i famnen efter en stressig dag så är det som om en vikt faller från axlarna. Det är beröm på högsta nivå för en tröstar katt som jag.

    1. Sixten, jag tror du är värd det berömmet till 100% och du är nog minst lika viktig för matte än idag! Stensäkert!
      TassKram Wikki

  2. Den härligaste pussen varje dag får jag av Slumpen:) Sen snuttar han lite på min haka innan det är dags för frukosten:) Han äter sin och jag äter min men i sällskap så klart:)
    Trots 4 hundar måste jag erkänna att lilla Slumpen är den enklaste och mjukaste jag har i djurskaran:)
    Kram Jam o Spinn

    1. Tänk va – att en liten katt kan spinna sig fast i ens hjärta så fullständigt!
      NosPuss Wikki

  3. Wikki det här är det vackraste vi har läst! Det bästa du någonsin har skrivit! Och så sant!

    Då vi har GP har vi läst denna artikel och på något vis kommer att använda på vår sida : )

    Det är precis så det är med katter, vi håller ihop familjer och ger så mycket kraft och kärlek till de som behöver. När vår matte är trött och behöver mycket kärlek när lillmatte inte vill sova då kommer vi bums och tröstar!

    Mattes gamla katt Mats var expert på det!

    Ha en skön dag! Massor med tasskramar från Sven och Signe

    1. Mjau så klart – vi katter är livets klister, livets peppar och salt, livets morgonsol!
      TassKram Wikki

  4. Så vackert det låter och helt sant är det med. Husse brukar berätta om den gången för många år sedan, då han mådde som sämst och allt gick fel. För första gången någonsin, så kröp jag upp i sängen och låg mot bröstet hela natten. Bara för att jag kände hur dåligt husse mådde.

    1. Guldstjärna för det, Sippo… du räddade nog din husse just då! Och jag tror nog att hn fått hålla dig som tröst många gånger sedan dess!!? Du är en heders kisse, det är bara så. *svanshonnör*
      TassKram Wikki

  5. Ååååh så bra och fint skrivet, och så sant, så sant, så sant!!!! Matte säger att hon också tycker att du har allting så klart för dig :-D!

    Tasskramar

    1. Å tack snälla så väldigt väldigt mycket! *nosrodnad*
      Alldeles klart kanske inte allt är, men det finns många tankar innanför den här lurviga pannan…
      TassKram Wikki

  6. Klart att man känner av när matte är nere, man äv väl katt? Måste spana på matte så hon inte gör något fel

    Busan säkerhetsansvarig

    1. Mjau, alla ni som är säkerhetskatter vet ju vilket ansvar det är att sköta en egen människa: De ska rastas, ha mat, sova ordentligt, ska till jobbet och sånt… Mycket kattarbete att hålla dem i balans!
      NosPuss Wikki

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *