Modermjölksersättning, pipett eller nappflaska för katt
***
En katthona ska föda sina ungar mellan 58:e dygnet och 71:a dygnet, annars kommer de få mycket svårt att överleva.
Var beredd från 63:e dygnet
De flesta får på 65:e dygnet
Kontakta veterinär senast på 70:e dygnet, tidigare om hon verkar ansträngd eller får illaluktande flytningar.
***
Idag händer det! Hur vet man?
* Hon kommer och hämtar dig! …eller kommer att på alla sätt klargöra för dig att: ’Just nu är hon hela din värld och inget annat är viktigt’. Du kommer inte att missa det!
* Kroppstemperaturen sjunker en hel grad 12-24 timmar innan
* Magen blir mjuk och sjunker… och honan ser plötsligt mycket smalare ut (oftast 1-2 dagar innan)
* Hon tvättar sig ofta i stjärten
* Honan blir orolig och man kan se de första värkarna genom lätta sammandragningar
***
De flesta honkatter föder själva, men vill att matte eller husse ”håller tassen”. Att du finns med och sitter bredvid känns tryggt för de allra flesta honor… och det är viktigt att du själv är lugn och inte blir stirrig, eftersom det bara inverkar negativt på kattan.
***
Anteckna löpande under förlossningens gång vad som händer och när (t.ex. ’6.15 vattnet går’, ’6.30 krystvärkar börjar’ osv…).
Sådana anteckningar är ovärderliga om man måste kontakta veterinär. Det kan också vara bra att ha klockslagen uppskrivna eftersom man gärna tror att det har gått längre tid än det i själva verket har… när man sitter där och väntar.
***
Själva förlossningen börjar med att honan får sina första sammandragningar, bestämmer sig för var hon skall föda och lägger sig där. Man ser på andningen att det är på gång och ansiktsuttycket är på samma gång koncentrerat och frånvarande. Vartefter som det närmar sig kommer det klar eller lätt blodig vätska från slidan.
***
Sedan kommer de riktiga krystvärkarna. Vid de riktigt starka värkarna kan man se fosterblåsan och då tar det bara ett par krystvärkar till och kattungen är född.
***
Varje unge ligger i en egen fostersäck och fostervattnet avgår för varje unge. Ibland händer att ungar föds ’i påsen’, dvs. att fostersäcken inte har brustit. Det är inget onormalt även om det är ganska ovanligt.
***
Sitt på händerna om du inte kan låta bli mor och ungar, du skall bara finnas till hands ”om” något händer. Moderkakorna kommer ut förr eller senare – ungens rörelser/sprattlande stimulerar till värk som trycker ut den.
***
Vissa honor kan bli väldigt oroliga strax innan en unge ska födas. De kan hoppa upp ur lådan, springa omkring och t.o.m. rulla sig. Detta beteende brukar oroa oroliga uppfödare som förväntar sig att kattan ska ligga prydligt i sin låda, men det är faktiskt helt normalt. Hindra inte honan från att röra sig! Genom att springa runt och rulla sig kan hon ändra läge på ungarna i magen om de ligger lite fel…
Andra honor hoppar ur lådan och sätter sig på huk för att pressa fram ungen… vilket också är helt normalt.
En del honor försöker ’springa ifrån’ obehaget och kan tappa ungen någon helt annanstans än i lådan.
Under alla dessa situationer är det viktigt att matte/husse tar det lugnt och följer efter kattan utan att hindra henne. Försök aldrig pressa ner henne i lådan och tvinga henne att uppföra sig som du vill. Hon vet bäst själv!
***
När en kattunge är född brukar mamman slicka rent den och bita av navelsträngen.
***
Om inte mamman slickar rent ungen tillräckligt (nästa unge kanske redan är på väg) så får man själv ta bort alla hinnor från kattungens ansikte. Det är viktigt att kattungens andningsvägar är fria. Om en kattunge har svårt att andas måste man slunga den tills den andas själv.
***
När honan navlar av börjar hon alltid vid moderkakan (ofta äter hon upp den) och tuggar sig närmare ungen utefter navelsträngen. Moderkakan innehåller en hel del näringsrikt blod och genom att pressa ihop den (vilket sker när honan tuggar på den) så pressas allt detta blod genom navelsträngen och in i ungens blodomlopp.
Det bästa är ju om honan biter av navelsträngen men det gör inte alla honor. Då är det näst bästa att nypa tag om strängen tills blodflödet i den avstannar och sedan att ta av den med naglarna, eller en sax om den är svår att få av. Då kläms blodkärlen ihop på samma sätt som när honan gnager och blödningsrisken minimeras.
Klipp inte för nära mot magen då det kan innebära att ungen förlorar mycket blod. Man kan se på navelsträngen var man skall klippa av, det blir som en bredare bit ca 2 cm från magen.
Klippa skall man heller aldrig göra för tidigt för då kan honan få svårt att få ut moderkakan. Ha tålamod tills moderkakan kommit ut och om honan då inte visar något intresse för att bita av den, då först kan man klippa av den (man ser det på henne med en gång).
Obs! Använd steriliserade verktyg (koka i vatten en liten stund) för undvikande av infektion och man måste givetvis ha helt rena naglar, det är jätteviktigt!
Om ungen blöder när man knipsat av strängen kan man ta en liten garntråd och knyta runt så den inte blöder ihjäl.
***
Efter kattungen ’föder’ honan fram moderkakan och sedan äter hon upp den, vilket är bra eftersom den innehåller näring (honan kan få lättare diarré). Antalet efterbörder måste stämma med antal kattungar… ring annars veterinären!
***
Kattungar kan födas både med svansen eller huvudet först.
***
Om ungen inte andas och förefaller livlös
– Tag bort fosterhinnorna
– Klipp av navelsträngen
– Ta en tunn frottéhandduk och torka ungen framförallt runt näsa och mun
– Öppna munnen på ungen och dra ner tungan från gommen så att andningsvägarna blir fria
– Slunga ungen
– Efter varje slungning torkar man bort fostervätska från näsa och mun
– När man tror att man fått bort all fostervätska fortsätter man med att torka och massera ungen. Man kan också pressa rytmiskt på bröstkorgen och ev. ge konstgjord andning.
Ge aldrig upp för lätt!
Många ungar förefaller helt livlösa när de kommer ut men hämtar sig förvånansvärt snabbt!
***
Om en unge fastnar
En unge som kommer framlänges fastnar mycket sällan. Om så skulle ske är det ändå inte så farligt eftersom ungen kan börja andas så fort den har huvudet utanför moderns kropp.
Om ungen däremot kommer baklänges och fastnar på halva vägen kan man behöva ingripa.
– Nyp ett stadigt tag i ryggskinnet på ungen, gärna med en handduk emellan för att få bättre tag (ungen är ju våt och slipprig). Nyp ett rejält tag! Ungen skadas inte av detta grepp… på sin höjd får den ett blåmärke… Genom att ta i huden skadar man inte något inre organ vilket man lätt kan göra om man tar om hela kroppen. Det är absolut förbjudet att dra i bakbenen!
– Dra utåt, neråt i takt med honans värkar. Försök inte dra när hon inte krystar! Var noga med att dra i rätt vinkel även om honan ligger ner.
Ungar som suttit fast, kortare eller längre tid, bör alltid slungas… eftersom de praktiskt taget alltid har dragit i sig fostervatten.
***
Tiden mellan ungarna kan variera kraftigt. En del honor vilar upp till ett par timmar mellan varje unge… medan andra föder i rask takt.
***
Plocka inte bort ungarna från mamman utan försök få igång ungarna att dia så snart som möjligt. Diandet stimulerar produktionen av hormonet oxytocin som i sin tur stimulerar värkarbetet.
***
Om något är fel under födseln bör du kontakta veterinär
Mjauuarn’s Bra info & sååå söt kisse ?…
Jam & Kram!!!!
Jag har varit med om många kattförlossningar, men tänkte mest tillbaka till när Whiskas skulle få sin första kull.
På morgonen den dagen ropade hon på mig och jag visste på en gång att det skulle ske den dagen. Jag gick ändå till skolan, men mamma var hemma. När jag kom hem hade inget hänt än, hon hade inte fått värkar eller något, men det började strax efter.
Hon ville ha antingen mig eller mamma där hela tiden, annars sprang hon upp och gick efter oss.
Den första lilla plutten var Whiskey och hon föddes med svansen först. När Whiskey var ute började Whiskas gå omkring med Whisket släpandes efter. Jag försökte hålla Whiskey och hjälpa henne ur sin påse, men fick inte hål på den och Whiskas ville inte hjälpa förrän hon ätit upp moderkakan. Där fick jag lite panik att Whiskey skulle kvävas, men som det verkar på Whiskey så gick allt bra. 🙂
När Whiskas syster Bagheera fick sin kull bara en vecka innan så vaknade mamma av att hon hörde något pip. Bagheera själv kunde i jama och hon var dessutom så långt ifrån andra katter i beteende så hon brydde sig inte alls om att hon födde och gick ifrån ungen så fort den var tvättat(under en byrå på kallt golv). Hon tog hand om sina fyra ungar med matning och tvättning, men hon visste inte hur hon skulle bära dom så hon brukade titta på oss och ”knarra” (som hon gjorde istället för jama) så fick vi bära tillbaka ungarna åt henne.
Bagheeras kull var helt ouppfostrade och stal hela brödpåsar och allt dom kunde komma åt, medan Whiskas ungar var dom snällaste, mest väluppfostrade kattungar som bara gick in i rummet som Whiskas tillät dom att gå in i. Dom första 4veckorna fick dom bara vara i klädkammaren, där dom föddes och sedan fick dom vara i alla rum utom mammas – där Bagheera hade sina. Men Bagheera hade inte själv brytt sig om dom kommit in dit, hon brydde sig nog inte om något. 🙂
JA tänk vad det kan vara olika! Men så blev Whiskas och Whiskey väl omhändertagna av dig, det betydde nog mycket! *spinner*
Jag förstår att du saknar dina katter!
NosPuss Wikki
Haha precis som med hundars valpning:) Då ett av barnen var med en gång fick hon faktiskt SITTA PÅ SINA HÄNDER:) funkar väldigt bra! Bra information!
Ha det gott
Vov o kram maria
Usch jag fick min första kull i Torsdags den första fick jag klippa navlesträngen på, den andra tog 1 1,5 timm och var dörd född, den tredje gick bra men den fjärde föddes med tarmarna utanpå. Nu är jag jätte orolig för mamma katt men hade jag vetat vad hemskt det var hade jag aldrig tagit bebisar.
//ida
Mjau, vilken otur du haft! Det är sällan det brukar gå så tokigt – de flesta katter klarar bra att föda även första gången och vet nstniktivt vad de ska göra… Klarar din kattmamma de återstående två undarna då? Fick hon ut alla moderkakor (och helst åt upp dem också? De innehåller näring och hormoner som är bra för kattmamman) och inga efterblödningar eller då? Får ungarna i sig mat och mamman verkar pigg och rask? Hoppas det! Håller tummarna att allt ska gå bra! NosPuss Wikki
Tack! Din text om kattfödande var verkligen det jag letade efter. Känner mig mycket mer trygg nu.
Mvh
Mia Ekenberg
Det låter skönt! Lycka till! NosPuss Wikki
Tack ännu en gång för denna sida. T.o.m. min make kunde aktivt vara med när värkarna satte igång. Jag var tvungen att hjälpa henne med efterbörden och klippa navel strängen. En liten rostfri nagelsax som vi kokade efter varje bäbis. Dom första två fixade hon och åt upp efterbörden men sen var det som hon inte orkade.
Men hon är en utomordentlig mamma nu och alla bäbisarna och hon mår bra!
Tack igen, Är det ok att länka din sida från min blogg?
Ha en bra sommar.
KraMia
Grattis till de små och vad roligt att det gått bra! Så klart att det är OK att du länkar!
NosPussa kattfamiljen från mig! TassKram Wikki
Hej,
Väldigt bra sida med mycket relevant information. Undrar lite hur länge man bör vänta innan man ingriper och hjälper till vid födseln. Med tex. Ha sönder fostersäcken, göra rent kattungens luftvägar från fostervätska och torka rent kattungen. Hur länge ska man försöka få igång en kattunge som ser livlös ut?
Ännu en gång tack för en bra sida!
Hej, jag ska försöka svara med det jag vet:
Varje kattunge ligger ju i en egen fostersäck/fosterhinna. Oftast så är den uppsprucken när kattungen kommer ut, annars biter kattmamman sönder den och sätter igång att slicka ungen, och mamman tuggar i sig en hel del av hinnan när hon biter av navelsträngen. Om det tar något ögonblick innan hon gör detta brukar inte vara nån fara, men det gör inget om man ser till att det är öppet kring kattungens nos och torkar bort slemmet där varsamt så andningen kan komma igång.
Någonstans har jag läst att det är kommer syresatt blod till kattungen så länge navelsträngen är kvar men det är jag osäker på om det stämmer för moderkakan som strängen sitter i, den bör ju lossna inne i livmodern…
Om en kattunge är livlös trots hjärtmassage, konstgjord andning, slungande etc – utan puls och andning – kan jag inte bedöma tid för. Man måste lita på sina instinkter. Det finns tillfällen då våra katthemsfolk hittat nyfödda kattungar slängda i soporna inknutna i plastpåsar, nedkylda och uppenbart bortom räddning, men de har hostat igång på något vis bara de blivit varma. Ibland kan kattmammans beteende visa att ungen är borta – hon bryr sig inte om den. Jag hoppas du ska slippa uppleva den situationen – de flesta kattmammor fixar alltihop själva med sina urtida instinkter hur fint som helst! ♥
NosPuss Wikki
Toppen! ville bara veta hur jag skulle sterilisera en sax och fick all den information jag bara kan tänkas behöva nu inför kattförlossningen!! helt enkelt toppen!!
Bara trevligt att kunna bidra med något då! Lycka till! NosPuss Wikki
vad händer om moderkakan kommer först.sen ungen händer det något med katten.jag bara undra.
Jag har aldrig varit med om det – men det händer! Det viktiga är att man har koll på att helst samma antal moderkakor kommer ut som antal kattungar. Ibland kan kattunge och moderkaka komma ut i ett enda ”plopp” och ibland går det lite tid emellan. Känner man sig osäker, kan det vara klokt att ha telefonkontakt med någon som kan haar lite kattfödselvana, t ex veterinär eller uppfödare.
Blir kattmamman onaturligt hängig, febrig, apatisk eller blöder kraftigt, då bör man ta kontakt med veterinären. De flesta katter vet dock precis vad de ska göra och föder – visserligen lite kladdigt och mödosamt krystande – naturligt och problemfritt.
NosPuss Wikki
Vi fick en kull på 6 små sötisar.. 3,5 veckor är de nu. När den sista skulle födas var mamman såå trött. Hon orkade inte mera utan lät den lilla ligga med hinnor och allt kvar. Fick hjälpa henne med detta , men fick kämpa en del för att få igång andningen. Den lilla drog in ett andetag, som en liten suck, men inget mer. Fortsatte stimulera den lilla och tillslut gick det bra.
Nu idag, snart 4 veckor gammal:
De andra 5 kattungarna börjar bli nyfikna på allt och alla. Lite ostadiga i sin gång men tar sig fram utan problem och börjat busbråka med varandra… men den sista lilla är väldigt ostadig. Skakar om lillrumpan och mycket svårt att ta sig fram. Han sitter mest och tittar på de andra. Han är väldigt pipig och låter så fort man lyfter upp honom.
Min fråga nu är :
Kan detta vara neurologiskt??? Syrebristen vid födseln tog ut sin rätt…
Han utvecklas senare än de andra.. öppnade ögonen nästan en vecka senare.
Kan det bara vara så att han är sent utvecklad , men växer ikapp de övriga i kullen???
Hälsningar
orolig Marre
Mjau, jag skulle helst vilja att du rådgör med en veterinär som du litar på… Den lille kan ju faktiskt ha problem med ont någonstans och därför är mer stilla! Annars kan utvecklingen variera mellan ungar i samma kull och så småningom jämnas ut med tiden. Det är ju så att ungar i samma kull kan både ha olika pappor (Om mamma katt gåttute och parat sig fritt) och ”kommit till” med lite tidsintervall.
Likaså, kattungar som föds med t ex ”twisted legs” och annan förlossningsrelaterad deformitet behöver inte alls lida av det, och det hela växer bort medans kroppen utvecklas och inget märks av det i senare ålder. (Så man behöver inte ha panik och avliva sådana kattungar.) Men denne lilla kissen kan nog behöva kollas upp, det naturliga för en 4-veckors unge är ju att börja tassa omkring och leka.
Håller tassarna för att det ska gå bra för honom!
NosPuss Wikki
Hejsan ! Min maine coon hona smet ut när hon löpte i våras och parade sig med en huskatt hane igår fick hon 5 st fina kattungar , men tyvärr va de mycket kalla en dog senare på kvällen. De andra 4 lever och har blivit varare. Honan tar mycket avstånd från dem och vill inte ligga så de kan äta utan jag får sitta och lägga hennen ner och hjälpa de små så de får mat. Men så fort jag reser mig vill honan smita ifrån dem och hon vill bara ut . Hon är en inne katt och har bara varit inne men nu på senaste tiden har hon blivit helt tokig och ska bara ut till varje pris. Vad kan det beror på att hon har sånt ointresse för ungarna hon bryrsig inte om att någon av dem skriker eller har hamnat utanför bädden hon vill bara bort från dem. Hon är 2, 5 år och detta är hennes första kull. Vad kan jag göra vill inte fler av ungarna ska dö =( Kan jag stödmata dem ? Mvh Ninni
Hej Ninni,
Det är väldigt viktigt att kattungarna för stödmatning genast! Det finns kattungemjölk att köpa och nappflaska brukar ingå i paketet. Och de kan behöva hjälp att hålla värmen, det är en av de viktigaste sakerna när de är så små.
Har du kollat om det finns någon mjölk i kattmammans spenar? Eller verkar de svullna och hårda? Hon kan ha fått mjölkstockning och då gör det ont när ungarna ska dia. Normalt så brukar ju en kattmamma ta hand om ungarna, men det kan också vara så att hon instinktivt känner att något är fel med dem och därför inte bryr sig om dem.
Om du inte får henne att sköta de små så kanske du ska rådgöra med någon som är van att nappa nyfödda kattungar. Kanske försöka hitta en amma. Om du matar själv så behöver de mjölk minst varannan timme de första dagarna. Man måste hjälpa dem efter att de ätit med kissa/bajsa också genom att tvätta i stjärten med en fuktad ljummen tvättlapp, så att det liknar kattmammans tunga när hon tvättar dem. Väg kattungarna och notera vikten så du vet att de får i sig och växer som de ska.
Lycka till! TassKram Wikki
PS.Släpp INTE ut honan innan hon blivit kastrerad. Om hon inte tar till sig de här ungarna så kan det vara mindre lämpligt att ta fler kullar med henne.
Hej ! Jag har en fråga , har en dräktig hona som är inne på dag 65 . hon har inte visat en tendens till att få igång något . bör jag vara orolig ?