…att smita ur selen i morse på promenaden! Det var bara att den där hunden blev lite för närgången. Jag liksom mest trillade baklänges och kom loss.
Men du såg ju att jag hade ordning på mej? Lugnt och stilla spatserade jag självklart hem till vår trygga port och väntade på dej vid dörren! Det var väl bra! Jag gillar mitt hemma, vet du!
Författare: Wikki
Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia
Visa alla inlägg av Wikki
Så duktig! Elaka hundar som skrämsas så. Min Findus gjorde med så en gång, tur han visste vilken uppgång vi bodde på, trots att han inte var ute så ofta. Ni katter är duktiga på att följa era egna spår.
Ja när jag är ute och går med stora matte i koppel så är hon vilse på fem minuter… men hon litar på mej och att jag hittar hem, vilket jag alltid gör!
TassKram Wikki