Månad: november 2008

Inte riktigt som ni trodde, va?

KvällsBusSpinn från Wikki

under ”Ditt bästa inlägg”, och det känns bra – kan jag få en enda människa att bestämma sig för att adoptera en katthemskatt, så är mitt mål uppfyllt. Så här såg det ut:

Stolt svansvift!

Hej, här är jag, din vakna nos i kattvärlden! Katt-bloggreporter med tass för saker som händer. Just nu spinner jag massor för min matte och alla de som jobbade på katthemmet i Örebro igår, jag är så stolt: SEX katter blev tingade!

Tänk vilken lycka – sex missar ska få nya hem!

  Lycklig kisse på väg…

Hur många katter skall skadas eller dö för att någon läser fel i bakvända reklambudskap? Titta på den här bilden:

VARNING, texten är helt fel och vilseledande:

Gör inte detta! GE ALDRIG DIN KATT SMÄRTSTILLANDE TABLETTER AVSEDDA FÖR MÄNNISKOR! Paracetamol (Alvedon) och acitylsalicylsyra (Magnecyl) är oerhört giftig för en en katt.

Jag trodde inte mina ögon när jag såg den här reklamen. Och såg just BARA den stora texten – hur kunde nån skriva nåt så idiotiskt? Men det här är reklam som ett vanligt kattmatsföretag skickat ut i en glassig fin broschyr. Finns i flera vanliga matbutiker. Den finstilta texten – som troligen en inte helt fokuserad reklamläsare missar – lyder:

Broschyrmakarna har i detta fall gjort en av reklamvärldens farligaste grepp, nämligen överdimensionerat en lögn och underdimensionerat en sanning, i tanke att kunden ska ”förstå vinken”.

Men människor fungerar inte så. De läser inte allt det finstilta. Eller borde kunna tilläggas ”LÄSER NÄSTAN ALDRIG just det FINSTILTA” p g a det faktum att det är finstilt….

Fattar ni vad som KANSKE kan hända utifrån detta?

Snälla Purina, dra in den här broschyren SNARAST!

”När alla talar och ingen orkar bry sig” skrev journalisten Anna-Lena Lodenius om bloggande i en krönika i december 2006, med träffpunkt på det kraftigt ökande blogganvändandet och den otroliga mängd nya poster som lades ut varje månad – DÅ.

Idag läggs lika många nya poster ut på en vecka som på en månad 2006, om inte mer. Frågan är ju vem som läser allt detta. Att hitta information som har något värde för läsaren blir oerhört svårt – mängden meningsfulla fakta drunknar i en lavin av allt som läggs ut. Färre och färre hittar och läser dig. Några få blir bloggstjärnor, och får trots mediokert innehåll massor av läsare. Få har något substantiellt att säga. Ändå blir bloggandet en drog.

Bloggarens dröm är att få till en dialog, bli sedd, uppfattad. Men det slutar mest med inbördes beundran i sluten krets av likasinnade – kattälskare, nyblivna tonårsmammor, wannabe-rebeller och klonade brats. En del skriver bara för att de tror att de har något att säga. Men de allra flesta pratar för sig själv. Precis som i vanliga livet….

Men jag har i alla fall ett syfte med min blogg. Vilket syfte har du?

…fortare än en korthårskatt om den lämnas ute hemlös över vintern! (Varning, otäcka bilder!) Den dör en grym död innesluten i ett plågsamt pälspansar.

  Cinamons päls

 Cinamon överlevde klippning (Cinamons bilder lånade från katthemmet Kompis)

Många får för sig att en katt med lång lurvig päls klarar en vinter ute riktigt bra. Inget kan vara mer fel. Så gott som alla långhårskatter är beroende av en nogrann daglig hjälp med pälsvården, med borstning, kamning och att klippa bort tovor. En okammad hemlös långhårskatt får en päls som tovar ihop sig till ett tjockt filtigt hölje. Den kan se rätt välfödd ut, men är under skalet helt avmagrad. Det ihoptovade pälsmaterialet skaver upp sår som infekteras och inte läker, det tar väldigt lång tid att torka om den blir blöt och kyler snarare ned än värmer den stackars katten.

NollEttTrettio överlevde inte….

Här kommer Hannas ruskiga berättelsen om katten NollEttTrettio, lånad från www.akutgruppen.com:

På annandagen fick jag ett samtal om en skadad katt. Han hade synts i området i minst 1,5 år. Men nu var något fel. Nu haltade han kraftigt. Jag, Mirja och Tony åkte ut direkt och ställde ut en fälla. Han syntes inte till och vid 21.30 tiden åkte vi hem. Jag kunde inte släppa tanken på katten så efter jag ätit lite åkte jag och Jenny M tillbaka vid tolvtiden på natten. Efter några timmars väntan dök äntligen katten upp och 01.30 på natten gick han in i fällan.

Väl hos veterinären sövdes han och först då märktes det hur tovig han verkligen var. Hans päls var som tre cm tjock pansarplåt över kroppen. Det satt tom fast stenar i pälsen. Vad han måste lidit! Jag kände tårarna bränna i ögonen där han låg framför mig. Hur kan det här behöva hända? Han var självklart varken märkt eller kastrerad
Veterinären kände först inget speciellt. De skulle röntga honom och sen raka honom. Det skulle ta några timmar.
Jag gick iväg men jag hann inte långt.
Telefonen ringde. Röntgenplåtarna visade att hans höft var i stort sätt helt krossad. Den var av, ihoptryckt och var ur led. Det fanns ingen räddning tyvärr. Han led för mycket. Det var ett under att han kunnat stå upp. Vad har hänt honom undrade jag? Ett hårt slag på höger sida. Påkörd kanske. Svaret vet bara katten själv.

Jag vände om för att kunna ta farväl av NollEttTrettio. En av dessa katter som det var för sent att rädda. Jag höll hans livlösa kropp i min famn och borrade in ansiktet in hans päls. Kunde inte ens föreställa mig hur ont det måste gjort. Han hade gått med det minst i två dagar innan vi kom. Kände mig bitter över att jag inte kunnat rädda detta liv innan det hemska hände, bitter över att han från första början behövt gå hemlös, bitter över bilisten som inte sett sig för & som inte hade larmat någon om händelsen. Med en klump i magen och tårar i ögonen lämnade jag NollEttTrettio och kliniken.

Veterinären sa till mig att katten hade väldig tur att vi hade räddat honom, att vi inte gav upp. Annars hade han dött i oerhörda plågor ute. Och ja hon hade helt rätt, NollEttTrettio hade haft mer tur än tusentals andra katter där ute. Hans lidande var över. Han fick en värdig färd till katthimlen. Det är inte alla katter som har det privilegiet idag…

/Hanna

Järvsö Trähantverk gör sina vackra siluettkatter i en handmålad variant. Kostar ca 135 kr plus frakt.

Undrar om man kan specialbeställa en Wikki? Den här, fast modifierad med lite fluffigare svans?

(Jag har fortfarande Buffekomplex…. men jag är ju ingen Maine Coon förståss) Deras hemsida heter www.siluettkatten.se.

Jag tycker att min egen plym är rätt sjucker, men ta en titt på Buffe:

Buffe är en stilig Maine Coon-kille med egen blogg nosbuffaren.blogspot.com/ , ja fast han delar den med vackra ragdollen Vinnie. Det finns massor av vackra bilder på lyckliga katter. Mmmm jag skulle så gärna vilja leka med Buffes svans…

…raffiga prickar på magen har han också…. Suck. *ler kattigt*

…men det innebär egentligen ingen skillnad mot mitt vanliga bloggande: Jag kommer att vässa klorna och skriva om de vanliga viktiga kattsakerna som KLAPPAR, MAT och HEMLÖSA KATTER precis som förut.

På katthemmetkompis.blogg.se/2008/october/vi-ska-utse-arets-kattblogg.html finns bloggtävlingen, och vet du någon mer kattblogg som kan nomineras till den, så gör det! Alla bloggkatter ska ha en chans att vara med, tycker jag.

Juryn består av enbart svartvita katter, vilket borde gynna mig om man enbart gått efter pälsfärg:

  Sickan

  Pengla

  Mumlan

…men nu vet jag ju att det kommer att handla om BLOGGning inte skönhet, så jag förlitar mig på att juryn tittar igenom min blogg och bedömer ärligt efter tidigare och kommande meriter.

Tilläggas bör att om jag vinner något, så ska vinsten oavkortat gå till ”mitt” katthem i Örebro! Själv har jag leksaker så jag klarar mig, och bara att få vara med och tävla är belöning nog.

TassKram till katthemmetkompis.se/

Nu är det inbokat datum för min resa till veterinären, vaccination och sedan några dagars riktig frihet på landet. Å så skönt det ska bli, jag riktigt längtar! Ska få träffa Mjurre, Ville, Tanja och Semlan. Och stora husse och stora matte då förståss.

 

  

Visst det kommer inte att vara så här grönt och fint längre – men få springa lös utan koppel och sele, det är så häftigt!