Kvällspromenix

Matte och husse och jag var ute och gick en sväng i mörkret, hälsade på Kurre, den svartvita kissen och Fella. Fella är så gammal nu, nästan 17 år, liten och trött. Men hon spinner och klättrar i famnen på matte, är så glad så glad, pälsen är fortfarande tjock och fin, även om kissen under den är liten och tunn. Men om man mäter i glädje blir Fella nog 100 år allra minst.

Jag nosade runt litet på träd och buskar, saker doftar annorlunda på kvällen, har ni människor märkt det?

Nu ska jag sova i mitt torn.

Tass på er!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *