Månad: april 2008

Jag försöker hjälpa matte att pigga upp honom, men det går inte alltid så bra. Husse har ont och mår illa, jag läggar mina tassar på honom och försöker fixa… Men mina tassar är så små?!

”Tassen på hjärtat, kära läsare,” tänker Mjurre, ”vad vill ni läsa om? Det verkar ju vara populärt med svartvita katter som bloggar, så varför skulle inte jag försöka?”

”Här ser jag ju hur Wikkis blogg ser ut, det kan inte vara så svårt?”

”Nja, det var svårare än jag trodde. Mina tassar är nog lite för stora för tangentbordet. Du får sköta det här istället Wikki, jag nöjer mej med det här inlägget! Fjurr på er!

Hälsningar Mjurre”

Visst är det skönt att veta vem som bestämmer. När jag kommer till landet så vet jag att det är Semlans tass som styr och jag visar henne respekt. Hon är faktiskt väldigt snäll.

Hon fräser bara åt mej när jag blir för ivrig… Det klart att husets första dam har företräde till matskålen….

Och vad vi busar!

Här nosar vi på spännande saker intill den nedklippta syrenhäcken.

Och Ville slänger sig på rygg och rullar med alla tassar i vädret för att visa hur lekfull och glad han är… Han fick bums en jättepuss!

Tanja hon är kul att jaga… hon ser lite förskräckt ut, men är väldigt nyfiken:

Men en hel eftermiddag vaktade vi huset tillsammans, och som sagt, Tanja provsov i min resbur och var väldigt avundsjuk på den… Vi har blivit kompisar mer nu.

Vi kan väl trädklättra lite tillsammans nästa gång jag hälsar på!

Åh det har varit härligt att vara på landet. Så mycket skönt gräs under tassarna och så mycket goda lukter att fylla nosen med:

Här provligger jag fågelbadet, dock utan vatten… Mmmm, mycket goda dofter!

Det följde med en massa konstiga saker hem i packningen, bl a ett balkongbord som mattes pappa snickrat åt oss. Men bäst av allt: Kartongen som bordet har varit i – den fick jag! Lycka är en ny lekkartong!

Tass på er!

Kommer säkert att sakna alla promenader med mattes mamma, vi var på mysiga ställen (Som vid entita-boet i äppelträdet och vedhögen att klättra runt i) och buset med Tanja och Ville. Tanja låg och snarkade i min röda resbox när det var dags att packa för hemfärd… Men jag tror inte hon ville med.

Men jag hjälpte matte att packa:

…och såg särskilt till att få med mina kattgodisar:

Glad att du gillade dina godisar från tävlingen, Whiskey!

Tass på er, nu har jag tagit tåget hem!

Men vad tror han, att jag är dum eller?

Jag fattar väl att det är en glasruta ivägen!

Jag är väldans stolt över min matte. Hon är en dängare på att klättra i träd!

Här kramar hon ett bokträd:

Tänk att ett träd kan se så mjukt ut???