Linnsen hemma igen

Nu har Linnsen, matte och lillhusse haft en ansträngande dag och pustar ut. Linnsen har krupit in på sin favoritplats i garderoben och funderar på sitt äventyr i Arboga!

Matte berättar:
”Vi fick träffa veterinär Erik Kjellgren som var fantastisk. Han lyste Linnsen i ögonen med olika instrument, testade hennes reflexer genom att ”kasta upp henne i luften” – lite chockartat: Han höll henne så fint i famnen som en bebis och sen kastade han bara i väg henne! Men hon reagerade som hon skulle och landade på fötterna! Så puffade han Linnsen  framåt  samt lät henne gå på bakbenen för att se om de följde med, och han var nöjd. Erik konstaterade av sina tester att ”rättningsreflexerna” och ”kranialreflexerna” var bra.  Av hennes reflexer kunde han utdöma att hon inte hade någon tumör eller liknande, så han gjorde ingen röntgen.”
Så konstaterade Erik att Linnsen bara har ledsyn – att hon kan jaga bollar på nätterna när det är mörkt beror på hennes fina hörsel. Hon lider av kronisk keratit (hornhinneinflammation), vilket beror på att hon troligen haft obehandlad herpes, calici eller liknande under den där hemska tiden i sitt första hem.  Enda sättet att ”bota” detta skulle vara genom en transplantation av hornhinna och sådana gör man ännu inte på katter. Men synen kommer i alla fall inte att bli sämre. Han var även säker på att hon hade haft nystagmusen sedan dess och den kan inte heller göras något åt. Då Linnsen är van vid detta, så lider hon inte av det.

Så togs också blodprov och de röda och vita var utsökta, liksom njurvärdena, men Linnsen låg precis på gränsen till för högt när det gällde sköldkörteln, d v s struma. Erik rekommenderade ny provtagning igen om 3 månader för att se om det var något tillfälligt, annars ska alltså sättas in medicin. Kanske är det detta som gjort Linnsen hängig och matt? Det alldeles nya var ju det här med sköldkörteln och det får vi väl se hur det går med… 

Just nu var det bara avvakta som gällde. Och Linnsens matte säger: ”Jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen, däremot vet jag att jag precis som jag gjorde i morse kan få fortsätta att vakna upp med Linnsen bredvid mig på kudden ett tag till, och DET är jag så oändligt tacksam för! :D”

Auktionspengarna* och gåvorna till Snuffefonden har räckt till väl idag, då Linnsens försäkring täckte en bit av kostnaden. Så klokt är det att ändå försäkra sina kära husdjur även om ekonomin är smal! Så slantar som blir kvar på fonden får vila där i fall någon annan av våra vänner behöver hjälp! Tack, alla ni som bidrar!

(*Matte lånade ut summan från sin SparKatt tills auktionen avslutas i morgon kväll! Och våra SparKatter kommer från Lagerhaus.)

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia Visa alla inlägg av Wikki