Utbrändhet är en sorts hjärnstress som drabbar många av oss i mer eller mindre hög grad, gammal som ung. Det är en balansgång att försöka leva ett normalt liv när man egentligen är så utmattad att man inte ens orkar tänka klart, än mindre hantera eller planera sin vardag…
Mitt bästa redskap mot overload-kraschen av förlamande depression och håglös apati, när man inte bara kört in i väggen utan många gånger faktiskt GENOM den och vidare genom ett par väggar till, i blindo, av bara farten, är ett litet verktyg som jag uppfunnit själv: Ett sätt att tänka som jag kallar ETT.
Problemet med multistress, informationsoverload och prestationshybris är nämligen motsatsen till ETT: Det är MÅNGA! För många! För mycket! Och… för fort!
Ja, dilemmat är att människor har en otrolig hjärnkapacitet som kan hantera mängder av impulser, sinnesintryck, behov och data, utan att ens tänka på det. Men var och en har ändå bara EN hjärna och EN kropp, ETT jag och ETT liv, förenat i ett ENDA själv, EN mänsklig varelse… Det går inte att stoppa in hur mycket som helst i hjärnan utan att ge den tid att behandla allting, chans att ordna upp den inkommande strömmen.
Den enkla inre människan vill egentligen bara några FÅ saker: Vara trygg, mätt och varm. Vara tillfreds och lugn. Mer är det inte!
Trygghet handlar om att inte behöva vara rädd eller orolig, hotad eller osäker, utlämnad eller utnyttjad. Mättnad betyder att inte svälta, inte sakna något och att ha nog för att försörja de sina. Värme innebär att inte frysa, vara hemlös, ha närhet och kärlek, och vara sedd. Tillfredsställelse kommer av att ha en tydlig mening i sitt liv eller arbete, som har tydlig ram och är på en nivå så man kan känna sig nöjd med det man uträttar. Och lugnet kommer när alla dessa sammanfaller, och man kan få vila efter att ha nått sitt mål, genomfört sin uppgift, och vara klar.
Men för att komma dit, måste man kämpa med mycket: Dagens alla synintryck, ljudimpulser, krav, förväntningar och mångfascetterade sätt att leva gör att man inte hittar hem till den där lugna hamnen mitt i stormen – för man ser inte vägen bland alla spår, stigar, och blinkande neonskyltar… Och människan har i sin iver att hinna allt en förmåga att krångla till det, överreagera och vara tvungen att gapa över för MYCKET…
Tänk efter själv: Som barn gjorde du nog saker ganska koncentrerat? EN SAK I TAGET – du lekte en lek eller läste en bok, eller bara åt mat eller bara sov: Inget multitasking, inte tjugo bollar i luften, ingen dator eller tv i sovrummet, inget twitter om varje steg och inga bekymmer, eller hur?!
Och exempelvis en katt gör DEFINITIVT bara EN sak åt gången: Äter den så äter den, leker den så gör den bara just det, och inget annat. Katten har inte ens en tanke på en följd av det den gör. Den bara är och gör… I ett totalt NU.
Det är till det tillståndet av fokus och koncentration som också får en människa att må bra – för kan man bara skilja sin handling eller sitt behov från omvärldsbruset, och förankra kropp och tanke i just det man GÖR eller ÄR, i sitt NU, så är det så mycket lättare att sedan ta ett steg framåt och agera! Man släpper sin ryggsäck, man kastar beräkningar och tvivel åt sidan, andas djupt och bestämmer sig för att LEVA. Men i små kliv, ett enda steg i taget!
Här är mitt ”Verktyg ETT”:
Det är allt… INGET annat. Tänk inte så mycket, ha inga MÅSTEN. Ta bara första bästa sak och gör, i lugn och ro, bara den. Och se till att just DEN blir gjord, klar, färdig!
Rensa bort ALLA sådana där listor på sånt som måste/behöver göras, riv ned kom-i-håglappar om det som inte blivit gjort, stäng av larmen och kasta trista ”blir-aldrig-av-högar”! Låt din hjärna vara i nuet och vila fri från Tyngden!!!
…och känn TILLFREDSSTÄLLELSE för det som just blivit gjort. Ta ett ögonblick och blunda och känn hur skönt det är att bara vara NÖJD, och vänta en stund på din själ.
För det är inte bråttom till nästa steg, som också ska vara bara ETT. Men som små droppar bildar havet, många små steg en hel vandring och många pyttesmå handlingar bygger ett storverk – så kan de ETT och ETT ta dig till det goda trygga tillståndet som din inre människa behöver… Och egentligen visste du ju redan det här, eller hur?!
Klappa nu EN katt. I taget. Börja gärna med mig! Tass på er!
~ ♥ ~
Tack! NosPUss Wikki