Ett jam av kverulans,
katten är ur balans,
deppar lojt i gräset,
inga nöjen någonstans.
Plötsligt ser han en viftande skugga
som kommit från ingenstans.
Nu börjar en lek – ett äventyr,
en sjusärdeles häftig dans.
Tag fatt mig, ropar skuggan.
Tag fatt mig om du kan.
Katten smider en plan,
ingen jaga kan som han.
Anfaller sen med en sartomortal,
med ett kliv och ett jättesprång.
Men skuggan dyker undan,
försvinner varenda gång.
Leken blir alltmer yster,
jakten alltmer besatt
och katten alltmer dyster:
”Jag får honom aldrig fatt.”
Tag lärdom härav, go’ vänner, nu,
tag lärdom av denna dans:
att den som jagar med kliv och språng
kanske jagar sin egen svans.
Dikt av Håkan Winell
ÅÅÅhhh – SVANSDANS !!!
Swing it, katten! TassKram Wikki
Härlig bild och bra dikt. Nosbuff
Mjau, det är sant!
NosPuss Wikki