Rastlöst jagar Milwa, den döva kissen på katthemmet, sin svansstump. Det är hennes favoritlek. Kanske saknar hon den fina svans som en gång fanns där, men som var tvunget att opereras bort pga en infektion. Hon är så skygg och försiktig, men ändå trygg bredvid sin stora riddare, Mezzopotamius. Nu har hon varit ett halvår på katthemmet och hon skulle verkligen behöva någon som kunde ge henne ett eget lite mindre hem men också massor av tid och omsorg!
Milwa är fantastiskt vacker, och man kan undra vad hon uppfattar av ljud, för ibland verkar det som att hon reagerar på vissa typer av ljud. Finns det kanske ett katteckenspråk hon skulle kunna lära sig?
Åh vilken vacker katt. Jättefin är hon.
Ja Milwa är fantastiskt vacker. För den som kan ge henne tid och kärlek kommer hon att bli en underbar vän. Igår slickade hon matte påfingrarna, hon blir mer tillitsfull för varje dag. Men det är nog inte lätt att vara en döv kisse, vi missar som är så beroende av vår hörsel…
TassKram Wikki