Så fort det bara gick körde BM till Strömsholms Djursjukhus med vackre Crosby. Katthemmet satsade på att bekosta operation om det skulle behövas. Men BM kom hem med en tom bur… Crosby hade fått urinstopp, men hade en elektrolytrubbning som gjorde att han klarade inte narkosen som krävdes för att sätta kateter och tappa hans urinblåsa. Han somnade in för alltid.
Alla på Örebro katthem som träffat gosiga Crosby sitter tårögda nu – vi förstår faktiskt inte SkaparKattens mening med att ta hem den här fina Julita-killen nu?! Jourhusse och katten Pennington kommer att sakna sin kompis… 
*torkar bort en tår från morrhåren*
*sniff* NosPuss Wikki
Usch…så orättsvist *slår med tassen*. Ibland så tycker jag att den där Kaparskatten är himla dum. Förstår liksåm inte meningen. Men det är väl därför han kapar vettisar och tar vissa katter med sig som jisslan eller har jag misssuppfattat nånting nu???? Hmmmm…. Och så går man omkring och är orolig för Snuffe mitt i allt det här också *suckar*. Näää, nu ropar husse att jag MÅSTE stänga av datårn och att vi ska sova.
Godnattbuffar och svanskramar
Ami (jodå, det ÄR jag…från Örebro :-))
Mjau du Ami, det ÄR orättvist ibland – man tycker att vissa katter skulle förtjäna sina goda lyckliga liv efter allt de varit med om… Men kanske är det som du säger, en KaparKatt också? Som stökar med tillvaron? Hm, det här kommer att ge mig katteologiska funderingar. NosPuss Wikki