En katt kan inte känna lidande?

Jag läser i Dalarnas Tidning om katten Tiger, som råkade illa ut och av MISStag – kan man ju jama! – hamnade i Länsstyrelsens fälla i Falun, när de var på jakt efter en viss hemlös katt.

Djurskyddshandläggaren såg att den infångade katten var id-märkt, men det var kväll och gick inte att söka i offentliga registret, så togs katten omhand över natten. Nästa morgon fick de ägarens adress via Kattregistret hos SKK. När 9-åriga Tiger till slut kom hem var han mycket uppskrämd och betedde sig inte som han brukade.

Tigers ägare Dennis Eriksson krävde därför 5000 kronor i skadestånd för kattens och familjens lidande. Eftersom Tiger är så tydligt id-märkt borde han ju ha släppts fri omgående och inte körts iväg till ett främmande ställe medan familjen förtvivlat letande efter honom.

Men justitiekanslern anser i sin dom att Tiger inte kan få ersättning eftersom han är katt! Husdjur betraktas nämligen, när det gäller ersättning för sveda och värk, som SAKER och anses därför ”inte kunna lida någon ideell skada”. Oavsett om länsstyrelsen handlat fel eller inte.

Visst är det ett märkligt synsätt? Kan man använda samma synvinkel prejudicerande om att en KATT INTE KAN LIDA SKADA /INTE uppleva sveda och värk i fler sammanhang då kanske?
– Så skulle alla djurplågare kunna komma undan utan straff?
– Så skulle skygga katter inte behöva avlivas vid LSTs ingripanden?
– Så skulle LSTs rekommendationer för hållande av katt inte spela någon roll eller följas?

Vart har vanlig allmän hyfs, heder och förnuft tagit vägen? Vi katter har också känslor!!!

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

26 reaktioner till “En katt kan inte känna lidande?”

  1. Jag blir riktigt förbannad på folk som har det synsättet.
    Önskar verkligen de fick ett sk wake up call så de slutade vara så blåsta.
    Kramiz och Tass

  2. Men ägarna har ju också lidit skada. Det är fruktansvärt att gå och vänta på sin katt som inte kommer hem. De har ju haft ångest för vad som kunnat ha hänt.

    Håller helt med om att Tiger borde ha släppts. Det finns inga regler mot att en öronmärkt katt inte får gå fri. Tror det handlar om slöhet. De har inte orkat köra tillbaka med katten för att släppa honom, till lidande för både katten och hans människor. 🙁

    Nosgos

  3. Man undrar i vilket århundrade lagstiftarna befinner sig ibland. Det begriper väl varenda människa med några hjärnceller i behåll att katter kan känna både rädsla, smärta, glädje och allt däremellan. Vi har mycket att jobba med inom Svekatt!

    1. Mjau – sannerligen! Hur ska vi hinna med allt dumt i kattvärlden som behöver fixas??! *suck* NosPuss Wikki

    1. Oförstående JK, måste jag säga. Hade det gällt en hund så hade garanterat domslutet blivit annorlunda! *fräs* TassKram Wikki

  4. Vi har känslor, många fler än många, många människor därute.
    Vi blir alldeles ledsna när vi läser det här och vi inser att JK kan få en klo på nosen, så dumt att ha sådana regler… vi kan blir ordentligt skrämda och vi har många många fina känslor…

    Nosbuff
    från Molly som stampar med tassen hårt…

  5. Skulle katten vara en *sak* FRÄÄÄÄÄÄÄS
    Säger som Nea thecat
    man bli ordentligt orolig när ens katt inte kommer hem.
    Förstår inte hur vissa s.k *människor tänker
    OM dom ens kallas *människor*
    *funderar*

    FRÄÄÄS igen

  6. Lånade mattes mail.
    Blir så jamars sur. Klo på rumpan ska de ha!
    Klart man ska släppas om det tydligt syns att man har ett hem.Eller att man äger en människa.

    1. Mjau, Tiger hade bättre tur än många andra tack vare att han var bra ID-märkt, så där ser man hur viktigt det är! Också!!! NosPuss Wikki

  7. Vad sjukt! En traumatisk händelse kan verkligen sätta spår ÄVEN i en katts psyke. Hur resonerar dessa människor egentligen? Känns lite som en tillbakagång till tiden då man ansåg att djur var ”själlösa”.

    1. Mjau, så är det nog… Dumt att återgå till forntida synsätt när vi vet genom moderna studier att det är tvärtom. *suck* NosPuss Wikki

  8. Om man utgår från ett kattliv, så är ju stressen att fastna i en burfälla det värsta en katt kan råka ut för. Psykiskt sett.
    En fysisk skada som en räv eller lo gjort, men katten lyckats fly, måste vara lättare att bära för katten än att fastna i en burfälla…
    Så nog borde ersättningen som krävdes betraktas som rimlig.
    Kaninplågarna, de som använde kaniner som levande facklor, fick ju tre månader för det.
    Så kaninerna blev utsatta för lidande, men inte katten. Ologiskt!

  9. När det gäller kattregistren, så är de faktiskt åtkombara dygnet runt. Mao så kan en sökning göras. Det kan däremot vara så att ägaren har valt att dennes uppgifter inte skall synas på nätet och då kan man få tag på den först under kontorstid. Där för bör alla vi som har er kära katter se till att våra uppgifter syns på nätet, för då kan vi hittas om ni hittas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *