Många gånger när man ber om ett bidrag till katthjälp eller skramlar med insamlingsbössan för katthemmet ute på evenemang så suckar folk och skjuter ifrån sig med ”Jag har så lite att det räcker inte till något!” eller så tittar de bort och håller handen hårt knuten om plånboken i fickan. OCh jag kan inte ens annat än under varför de inte kan ge ens EN ENDA KRONA???
Jag har så många gånger jamat att det dropparna som gör havet…
Ibland, när vi står på kattutställning* och har vår insamlingsbössa med oss, så verkar en del närmast generade när de stoppar i en femkrona… Men för oss på katthemmet ÄR EN GIVEN FEMKRONA VÄRD MER ÄN EN TUSENLAPP SOM ALDRIG BLIR GIVEN! Och om alla som bara ”går förbi” och försöker se osynliga ut, om alla de lade EN ENDA KRONA i bössan – då skulle den bli full på nolltid!
Så enkelt är det egentligen att GE! Det behöver inte vara MYCKET – bara det är något!
*Nästan varje gång vi är där, kommer en alldeles speciell flicka och lägger sitt alldeles speciella bidrag i Örebro katthems bössa… Hon har åkt bussen in till stan för detta. Ur sin väska tar hon upp en prydligt ihopknuten plastpåse med kärleksfullt ihopsamlade mynt och de är noga räknade. Man ser glädjen i hennes ögon för varje krona som klingar ned i bössan. Sedan tar hon upp ytterligare en påse kronor ur väskan. Den påsen ska till våra kollegor Spinnhuset och vi får förtroendet att skicka dem vidare. Det gör vi också, med rörda hjärtan. Flickan har rättvist fördelat sina små sparslantar och hon är stolt över det hon kan ge. Så borde ALLA känna!
Visst är det så…Naw,så sött av flickan 😀
/Jam & Kram
Hon är en fin människa som ser värdet i det lilla. NosPuss Wikki
Du ställer en viktig fråga, Wikki – varför är de små slantarna ingenting värda i människors ögon? För det är ju inte bara så att individer avstår från att skänka små pengar därför att de inte kan skänka stora… många insamlingsorganisationer får det också att låta som om det bara är de stora summorna som räknas. Vi får ibland ”tiggarbrev” från t.ex. Rädda Barnen, UNICEF eller något annat som man skulle vilja stödja med en peng – men deras alternativ för att skänka pengar börjar alltid från hundralappen och uppåt, aldrig mindre summor. Varför? Jag kanske inte kan sänka så mycket, men jag skulle kunna skicka tio-tjugo kronor… är det inte värt något för dem?
Nospuss från sr. Carina, klosterkatternas tjänarinna.
Mjau du har så rätt! Många fler borde värdesätta de små gåvorna, för sammantaget är det de som genererar basen för så mycket!
Se bara på Hittekattsbandet – bara för att det kostar så lite så har många råd, och sammanlagt blir det MASSOR: I dagsläget har bandet delat ut över 45 000 kr! Så allt är möjligt! Bara man vill!
Vi katter och katthem VET att värdesätta även den lilla gåvan!
TassKram Wikki
Blir alldeles varma när vi läser om flickan. Nosbuffar
Mjau, det är nästan som en saga! TassKram Wikki
Nu har jag skickat iväg en liten summa – som ska vara till hjälp för några av Sveriges husse- / mattelösa katter. Vem vet vad pengarna kan bidra till… kanske ett antal portioner mat, några roliga myntamöss, kanske en ny mjuk filt som små kattbarn kan gosa på, eller medicin åt nån stackare som är sjuk…
Min summa är inte så stor, men tillsammans med andras små summor räcker pengarna till allt det ovanstående, och mer därtill.
Många bäckar små heter det ju!
Mjau, som jag tassat: Det lilla ska man respektera. Inget blir stort utan att först ha varit litet. NosPuss Wikki
Jag kan inte ge mycket ekonomiskt. Men varje gång jag har ett pass på katthemmet så har jag för vana att kolla i väskan om jag har några kronor i plånboken, om jag har de så lägger jag dom i deras bössa. Det blir några kronor här och där, inte mycket, men många bäckar små som sagt och man ger de man kan 🙂
Men Tussan du ger ju av dig själv och din tid också – det är en dyrbar gåva som man ska värdesätta! Det är det som är så bra, det finns många sätt att ge och hjälpa! <3 NosPuss Wikki