Maleia betyder ”Älskad” …vi önskar egentligen att hon kunde ha fått ett helt liv så…
Idag gråter alla Örebro katthems medarbetare. Många av oss gråter över en liten kattflicka som vi inte ens fått träffa… Ett liv som redan igår var på väg att rinna ut, men som stannade, en natt till, i form av en kattängel på väg.
Det är märkligt hur en okänd katt kan beröra och betyda så mycket – men ändå ger en full insats av hjälp från hjärta till hjärta,, från kattvän till kattvän!
Stora matte skriver: ”Sitter här på jobbet och gråter som en tok. En katt som jag aldrig ens sett griper tag i hjärtat… Hur kan det vara så att somliga av oss gör vad som helst för en sådan katt och tänker fortsätta göra det, en katt som mängder av boende i Markbacken, Örebro, inte ens sett åt! Låt oss fortsätta vara dem som SER och GÖR! För katternas skull!”
Det var igår som polisen larmade om en skadad katt och bad om katthemmets hjälp. Linda och Josefin åkte dit och fann en skränande skock barn och ungdomar samlade runt en katt som låg utmattad på marken. De fick ganska bryskt köra bort dem för att komma åt katten. Det var en svartsköldpaddsfärgad hona, så svag att hon låg med ansiktet rakt ned i asfalten… Några skador gick inte att hitta på henne och hon var otroligt mager – verkligen ett skinn&benpaket bara! Med stöd av Strömsholms djursjukhus instruktioner om uppvätskning och akut vård fick den utmattade katten flytta till en mjuk korg i Lindas badrum. Hon fick AD-foder utrört med vatten och druvsocker, och kunde i alla fall dricka själv. Hon spann…
Hon fick heta Maleia. Linda satte väckarklockan att ringa med jämna mellanrum och såg till henne. Om någon katt fått kärlek, så var det nu. Maleia låg nöjd i korgen och fortsatte spinna – väl vetande att hon spann ett avsked. Vi andra och Linda fortsatte dock hoppas – att hoppas för alla katter är det bästa vi kan göra!
Nu på morgonen fick Maleia åka till veterinären, sin sista resa. Veterinären kunde dock bara konstatera att hennes lever hade gett upp och mer därtill: ”Hon är bortom våra makter… Maliea kommer nu att få somna.”
Linda gråter och berättar: ”Jag lovade henne när jag lämnade henne att hon skulle få det bra och det har hon nu i alla fall. Hon har inte ont längre och hon orkar troligen gå igen och äta så mycket hon vill. Jag vet att Lona mötte henne på andra sidan och dom slår följe… Att hon fick kärlek sina sista timmar känns skönt att veta, för det kan jag lova er att hon fick!”
Tack, Josefin och Linda för att ni i alla fall försökte… Tack, Linda, och tusen kramar för att du gav Maleia både kärlek och så viktigt, ett eget namn under hennes sista timmar! Hon fick vara ÄLSKAD i all bemärkelse, mätt, trygg och varm. Så som alla katter borde ha det, alltid….
Det jag sörjer mest är ändå: Varför såg ingen henne tidigare? Var fanns alla människor då?
Till alla som vill hedra Maleias minne och rädda andra utsatta katter: Stöd katthemmet! Pg: 28 88 67-5 – varenda krona är viktig!!!