Tänk om det kom en enda dag utan trista nyheter?

I kattvärlden gläds vi i nuet – vi suger på varje sekund av solkattsglitter och vi spinner för varje glad katt som får sitt mycket efterlängtade egna hem, vare sig det är genom ”mitt” katthem eller någon annan katthjälp. För det är så många som behöver hjälpen!!!

Men de dagliga nyheterna vi får är ofta dystra:

I Brantevik, Simrishamn, vänder sig en kvinna till tidningen Allehanda för att få hjälp med ”invasionen” av vilda katter i hennes trädgård. Vad gör hon själv för att hjälpa dem? Jo, kastar vatten på dem eller skrämmer med en lång sopborste… En katt gick med skadad infekterad svans tills den föll av – hur led den inte???! – men kvinnan brydde sig inte… Däremot tror hon nu att ”Kommunen ska förbarma sig över dem och fånga in dem”! Jo, jag tackar – avlivning är troligen vad som kommer att bli förbarmandet, och att ha kontaktat ett katthem för LÄNGE SEDAN och fått katterna HJÄLPTA det har tydligen INGEN gjort? Varför varför varför? Obegripligt att man väntar och låter tiden gå. Den här kvinnans dotter konstaterar att ”Hon funderar nu på att bjuda hem en kommunal skyddsjägare på kaffe för att   komma tillrätta med kattproblemen hos hennes mormor” – och jag vill bita henne hårt!!! Bjud för kattsingen hem någon som kan HJÄLPA katterna istället?!!! Varför gjorde man inte det medan det var tre eller fem katter och det var hanterbart?!!

Vår vän Östgötakatternas Mymlan har ramlat rakt in i en annan, ny kattkoloni – läs mer HÄR – och som vanligt har det redan hunnit bli för många katter! En så här fin kisse ska inte behöva vara utan människa!

Men till skillnad från det förra exemplet finns här en röd tråd och tydlig önskan: Att rädda dessa härliga katter! Och det är positiv hjälp som hon ropar på: Stöd till kastrering, jourhem och matning…

När vi kan, så räcker vi ut tassen! Jag ska fundera ut något att hjälpa Arkösundskatterna med – ett Tasseri kanske?! ♥

Men innerst inne rinner tårarna bakom mina morrhår, och jag önskar så att jag kunnat hjälpa ALLA…

Författare: Wikki

Hej! Det här är min blogg. Med mina fyra tassar, arton klor och yviga svans samt en nyfiken nos förmedlas här mina åsikter, med stöd från mattes knä. Där ser jag självklart till att skriva sanningen. Och hur det är att ha två människor som behöver en fast tass. Men nu är det dags för min dagliga promenad ute och den tänker jag inte gå miste om, inte ens för er skull. //Wikipedia

8 reaktioner till “Tänk om det kom en enda dag utan trista nyheter?”

  1. Vi vet att våld inte löser någonting, men nog får vi lust att använda klorna på dummingarna som tror att kommunjägaren är ’hjälp’!!

    Lilllmymlan kan förvänta sig innehållet i vårt lilla Dentabitskonto så att det i alla fall kommer in några småslantar till veterinärvård för alla missarna. Hoppas att det är många som tömmer sina Dentabitskonton nu så att det blir ordentligt med kastreringar och inget tillflöde i kattkolonierna runt om i landet.

    *Förvirrat nosgos*

    1. Mjau, vi har en hel del missar att ta hand om… Och som vanligt hjälper man så många som man bara förmår! NosPuss Wikki

  2. Ja, snälla Wikki, och Wikkis snälla människor, kör ett nytt Tasseri genast omedelbums! Vill så gärna hjälpa!
    Och tänk på lilla Kira, där massor av människor tillsammans skramlade ihop pengar – på kort tid – till operationen! Vi har gjort det förut och vi kan göra det igen! Låt oss vara starkare än dumma människor!

    Många kramar till dig Wikki!

  3. Malin på Östgötakatterna är verkligen värd all hjälp hon kan få. En mer osjälvisk och empatisk kattmänniska får man leta efter. Har sett att djursjukhusen Albano och Bagarmossen i Stockholmstrakten nu annonserar om att de öronmärker och vaccinerar katter gratis i samband med kastrering. Vore väl 17 om inte några lokala veterinärer kunde ställa upp och hjälpa de här katterna också, helst gratis men åtminstone till reducerat pris.

  4. Wikki… tack för att du hör vårt rop på hjälp *morrhårsdarr*
    Vi vill också hjälpa alla, men ibland skulle man vara fler ”originalmattar” där ute, det är tungt, men med kärleken till katterna så kommer jag till enda fram.
    Jag är envisare än Musse 🙂 och kunde han till slut komma in så kommer de här också komma in i värmen och tryggheten till slut…
    Planera, dokumentera och fånga in kastrera osv och kanske kanske att missen får ett hem… drömmer gör jag, och jag ger ALDRIG någonsin upp… aldrig!

    Mjuk nosbuff
    Originalet från Norrköping med hela hjärtat fullt av katter <3

    1. Du är toppen, vännen! Och Tasseripaketet håller redan på att plockas ihop! I morgon startar det – ska bara fotografera sakerna! NosPuss Wikki

Lämna ett svar till Wikki Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *